Kursbeskrivning: Introduktion till biomedicinsk laboratorievetenskap (12 hp)

Kursnamn

Introduktion till biomedicinsk laboratorievetenskap (12 hp)

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. Delar av examensmål som inte direkt svarar mot kursen är markerade med *.

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• * beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
• * följa kunskapsutvecklingen, och 
• * utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund *och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• *visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa *samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att *utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten *med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• *visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, * fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten: 

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, *formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs

Kursen är den första kursen på termin 1 på Biomedicinska analytikerprogrammet. Dess mål är att skapa en gemensam grund för vidare studier på Biomedicinska analytikerprogrammet för studenterna.

Denna grund ska bestå av de rotkunskaper som är mest grundläggande för att studenten ska kunna tillgodogöra sig resten av Biomedicinska analytikerprogrammet. Dessa rotkunskaper delas in i; kunskap om yrket biomedicinsk analytiker och vad kunskap och färdigheter är och hur man som individ skapar dessa samt hur man angriper en uppgift. Vidare ingår hur vi inom hälso- och sjukvård och forskning arbetar enligt ett vetenskapligt och evidensbaserat arbetssätt och hur vi analyserar data. Till sist ingår också rotkunskaper om vad som är grunden till att livet på jorden ser ut som det gör.

Kursen består av fyra moment:

1. Biomedicinsk analytiker - vårt yrke 2,0hp
2. Hållbart lärande 1,5hp
3. Vetenskaplig metodik och biostatistik 3,5hp
4. Livets kemi 5,0hp

Kursmål och omfattning

Efter avslutas kurs ska studenten kunna grundläggande:

Biomedicinsk analytiker - vårt yrke

• Förklara (S2-3) vilken roll den biomedicinska analytikern har inom klinisk fysiologi och laboratoriemedicin inom hälso- och sjukvård samt vilka vidareutvecklingsmöjligheter som finns för biomedicinska analytiker.
• Förklara (S2-3) grunden för hur en analys/undersökning utförs från en fysiologiskt respektive laboratoriemedicinsk frågeställning.
• Förklara (S2-3) skillnader mellan begreppen hälsa, sjukdom och diagnostik på ett grundläggande sätt.
• Förklara grunden i (S2-3) hur man bemöter en patient för jämlik vård och likabehandling.
• Förklara (S2-3) och veta hur (Miller2) man utför basala hygienrutiner specificerat handdesinfektion.

Hållbart lärande

• Förklara (S2-3) vad begreppen kunskap och färdighet innebär.
• Förklara (S2-3) hur kunskap skapas i hjärnan och vilka faktorer som påverkar detta positivt och negativt.
• Förklara (S2-3) vilka delar som finns i processen att lösa ett problem.
• Förklara (S2-3) vikten av det livslånga lärandet.
• Förklara (S2-3) och veta hur (Miller2) teamarbete utförs utifrån samarbete inklusive likabehandling, kommunikation och problemlösning inom ett team.
• Förklara (S2-3) studentcentrerande och aktiverande metoder ur studentperspektiv.
• Förklara (S2-3) metoder för bedömning av kunskap och färdigheter ur studentperspektiv.
• Förklara på ett enkelt sätt (S2-3) om stress och ångest, och vilka symtom som dessa ger, samt hur det korrelerar till inlärning. Samt vart man som student kan vända sig för att få hjälp om man inte mår bra.

Vetenskaplig metodik och biostatistik

• Förklara (S2-3) vad vetenskapligt och evidensbaserat arbetssätt innebär och varför det är en viktig del av arbetet både inom hälso- och sjukvård och forskning.
• Förklara (S2-3) vad en frågeställning är och hur denna formuleras.
• Förklara (S2-3) grunderna i experimentdesign.
• Förklara (S2-3) grunden i kvalitetssäkring inklusive mätsäkerhet inom biomedicinsk laboratorievetenskap.
• Förklara (S2-3) hur man utför deskriptiv statistik och visualiserar denna i grafer utifrån fördelning och studiens frågeställning.
• Förklara (S2-3) hur man presenterar data i skrift utifrån Introduction, Methods, Results, and Discussion (IMRAD) strukturen.
• Förklara (S2-3) vad otillåten vilseledande och plagiering innebär.
• Veta hur (Miller2) punkter ovan kan integreras i ett projekt/arbetsflöde.

Livets kemi

• Förklara (S2-3) hur kemi är grunden till livet och hur kemi förklarar cellens metabolism och homeostas. Detta innefattar:
  • Grundläggande atomens uppbyggnad och relation till kemisk reaktion och kemiska bindningar,
  • Grundläggande termodynamik och diffusion,
  • Grundläggande syra –bas och reglering av kroppens pH,
  • Grundläggande makromolekyler och enzymers roll i homeostasen,
  • Grundläggande hur ovan korrelerar till grunden i kemisk evolution, självorganisation och feedbackloopar.

Ovanstående delar ska korreleras till cellen och organismen.

• Förklara (S2-3) och veta (Miller2) hur grundläggande laborativt arbete utförs.  Detta innefattar:
  • Visa hur (Miller3) pipettering utförs med serologiska pipetter och automatpipetter.
  • Visa hur (Miller3) vägning utförs.
  • Visa hur (Miller3) volymmätning.
  • Förklara (S2-3) grundläggande laboratoriesäkerhet och biosäkerhet.

Kursen ska omfatta:

• Att studenterna träna att arbeta team igenom kursen.
• Verksamhetsintegrerad (VIL) utbildning på klinik i form av skuggning.
• Att studenten vet hur hen använder ett dokumentationssystem.
• Att studenten vet hur hen använder Excel för att utföra deskriptiv statistik och basala grafer.
• Experimentellt arbete.
• Experimentellt miniprojekt där syftet är att studenten planerar och samlar data som sedan bearbetas och presenteras. Detta kan lämpligen ske mellan momenten ”Vetenskaplig metodik och biostatistik” och ”Livets kemi”.
• Vetenskapligt skrivande i enlighet med progressionen för vetenskapligt skrivande i programmet.

Ämnesintegrering

Exempel som visar sambandet mellan nivåerna molekyl, organell, cell, vävnad, organ, organsystem, organism ska integreras för att visa hur nivåerna påverkar homeostasen på olika sätt.

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser. 

Professionsintegrering

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Båda dessa inriktningar ska finnas representerade och tydliggöras i kursen. Hos kursgivare och lärare på kursen ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi.  För att skapa en tydlig professionsanknytning och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder, med biomedicinska analytiker så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på Biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga. 

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Antal studenter

70 (inkluderat överintag ca 100)

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr