Kursbeskrivning: Vetenskaplig metodik och biostatistik 1 (7,5hp)

Kursnamn

Vetenskaplig metodik och biostatistik 1 (7,5hp)

Förkunskaper

Inför denna kurs förväntas studenten ha följande förkunskaper:

Vetenskaplig metodik från år 1: Grundläggande förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt, experimentplanering, datainsamling, analys och tolkning samt redovisning enligt IMRAD-metoden (Introduktion, Material och Metod, Resultat och Diskussion).

Studenten ska ha grundläggande kunskaper i att hantera Excel, inklusive att skapa formler, använda funktioner och skapa diagram.

Specifika förkunskapskrav för att vara behörig till år 2:

45 godkända högskolepoäng från år 1 på biomedicinska analytikerprogrammet 1BL24 inklusive godkänd praktisk examination i BMLV 1.

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. 

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
• följa kunskapsutvecklingen, och 
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten: 

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.   

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs

Kursen ges som första och sista kurs under termin tre på biomedicinska analytikerprogrammet i enlighet med programmets ämnesprogression och bygger vidare på kunskaper i vetenskaplig metodik som introducerats under programmets första år. 

Kursens övergripande mål är att fördjupa vetenskaplig förmåga och förståelse för ett evidensbaserat arbetssätt. Detta för att förbereda studenten inför ett framtida yrkesliv som biomedicinsk analytiker. 
Kursen ska också bidra till hur man kan upprätthålla ett livslång lärande, vilket är avgörande för att hålla kunskaper relevanta och anpassade till en ständigt föränderlig värld.

Under år 2 kommer validering och verifiering av metod inom biomedicinsk laboratorievetenskap att vara ett väsentligt inslag. Studenterna kan till exempel jämföra apparatur, metoder och utförare för att säkerställa att resultat är tillförlitliga och korrekta samt undersöka orsaker till mätvariationer.

Kursen är momentindelad i två moment där det första momentet inleder termin tre på programmet. Termin tre avslutas sedan med att andra moment i kursen som är tänkt att integrera övriga kurser under terminen för att skapa en sammanhängande helhet.

Moment 1  4,5 hp (startar termin 3):

• Datainsamling.
• Forskningsfrågeställning och studiedesign.
• Genomgång av statistiska metoder inför val och utförande av lämplig statistisk metod.

Moment 2  3hp   (avslutar termin 3):

• Bearbetning av datainsamling som insamlats från mellanliggande kurser i termin 3 för båda inriktningarna.
• Presentation av data inklusive rapportskrivning.

Kursmål och omfattning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Förklara de centrala stegen i vetenskaplig metod.
• Grundläggande förklara olika typer av studiedesign och vanligt förekommande statistiska metoder för analys av insamlade data.
• Identifiera ett problem relaterat till biomedicinsk laboratorievetenskap som kan studeras med vetenskaplig ansats och genom att formulera hypotes, frågeställning och syfte.
• Välja och genomföra lämplig statistisk analys för kvalitetskontroll av laboratorieanalyser eller patientundersökningar.
• Använda statistisk mjukvara för att undersöka diagnostisk tillförlitlighet samt mätmetoders tillförlitlighet.
• Skriftligt och muntligt presentera resultat utifrån genererad data enligt IMRAD-metoden (Introduktion Metod Resultat och Diskussion).
• Kritiskt granska ett vetenskapligt arbete utifrån givna bedömningskriterier.
• Översiktligt förstå epidemiologiska begrepp.
• Beakta etiska aspekter i samband med datainsamling, dataanalys och resultatredovisning och tillämpa ett etiskt förhållningssätt.

Kursen ska omfatta:

• Forskningsfrågeställning och studiedesign.
• Datainsamling och databearbetning.
• Val och utförande av statistisk metod.
• Presentation av data inklusive vetenskapligt skrivande i enlighet med progressionen för vetenskapligt skrivande i programmet.

Ämnesintegrering

Kunskap och färdighet i lärande ska integreras utifrån att val av pedagogiska metoder och bedömningssystem förklaras och diskuteras med studenterna. Vetenskaplig metodik och biostatistik ska integreras utifrån undervisningsnivå i dessa ämnen på tidigare kurser (vad kunskap och färdigheter är, vetenskapligt arbetssätt, frågeställning, experimentdesign, deskriptiv statistik och generera grafer i Excel). 

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser.

Professionsintegrering

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Båda dessa inriktningar ska finnas representerade och tydliggöras i kursen. Hos kursgivare och lärare på kursen ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi.  För att skapa en tydlig professionsanknytning och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder, med biomedicinska analytiker så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på Biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga. 

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Kursplan

Detta är en ny kurs, ingen kursplan finns

Antal studenter

70 st

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr