Kursbeskrivning: Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap 2

Kursnamn

Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap 2 (12 hp).

Förkunskaper

Introkursen, Cellens homeostas och dess omgivning, Människan i hälsa och sjukdom 1 och 2 och BMLV 1

Inför denna kurs förväntas studenten ha grundläggande kunskaper om BMA yrket, laboratoriearbete, analyser inom biomedicinsk laboratorievetenskap samt hur man arbetar vetenskapligt och evidensbaserat. 

Vidare ska studenten ha grundläggande kunskaper om kemi och biokemi, molekylärbiologi och cellbiologi samt hur sådana processer bidrar till att upprätthålla cellens homeostas och liv.

Studenten ska även ha kunskap om kroppens anatomi och fysiologi samt sjukdomslära, vilket innebär att studenten kan förklara hur kroppen upprätthåller homeostas och vad som händer vid rubbningar av homeostas samt grundläggande diagnostik inom biomedicinsk laboratorievetenskap inriktnings i enlighet med programmets ämnesprogression och inriktning.

Studenten ska kunna arbeta enligt gällande hygienföreskrifter i ett kliniskt sammanhang, samt uppvisa ett professionellt och empatiskt förhållningssätt gentemot patienten.

Studenten ska ha grundläggande kunskaper i att hantera Excel, inklusive att skapa formler, använda funktioner och skapa diagram.

Specifika förkunskapskrav för att vara behörig till år 2:

45 godkända högskolepoäng från år 1 på biomedicinska analytikerprogrammet 1BL24 inklusive godkänd praktisk examination i BMLV 1.

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. 

Mål för grundnivå enligt högskolelagen 

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
•  visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs 

(design, ämnes- och professions integrering, etc.)

Denna kurs är en inriktningsgemensam kurs på Biomedicinska analytikerprogrammet och ges som sista kurs på termin 4.

Syftet med kursen är att studenten ska förvärva fördjupande kunskaper och färdigheter inom biomedicinsk laboratorievetenskaplig metodik.

Stor vikt i kursen läggs på arbete med analyser och metoder relevanta för huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap vilket inkluderar att samla, bearbeta, kritiskt tolka resultat (i.e rimlighetsbedömningar) samt diskutera analys- och undersökningsresultat.

I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid laboratoriemedicinska, fysiologiska och nuklearmedicinska kliniker. 
För inriktning klinisk fysiologi omfattar VFU utbildning inom ultraljudsdiagnostik hjärta och kärl, lungfysiologisk diagnostik, kardiovaskulär magnetisk resonanstomografi, nuklearmedicinsk diagnostik och EKG-diagnostik.
För inriktning laboratoriemedicin omfattar VFU att följa flödet från preanalys till postanalys, automatiserade processer samt metodutförande med hänsyn till miljöaspekter.

Kursmål och omfattning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• visa kunskap om biomedicinsk laboratorievetenskaplig metodik samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa kunskap om relevanta metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap
• visa kunskap om för professionen relevanta författningar.
• visa förmåga att planera och genomföra analyser/undersökningar med patienterna i fokus
• visa förmåga att använda relevanta metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap med ett evidensbaserat förhållningssätt
• visa förmåga att hantera olika situationer och frågeställningar i den kliniska verksamheten
• visa förmåga att samla, bearbeta, kritiskt tolka och diskutera analys- och undersökningsresultat
• visa förmåga till lagarbete och samverkan inom den egna professionen samt med andra yrkesgrupper
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, vårdpersonal och studentkollegor
• visa självkännedom, empati och förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Kursen ska omfatta:

• Inriktningsgemensam introduktion
• Inriktningsspecifik verksamhetsförlagd utbildning som bedöms enligt relevant BeVut
• Examinationer i form av praktisk examination, reflektionsuppgift samt muntlig redovisning och skriftlig redovisning i enlighet med progression för vetenskapligt skrivande i programmet

Ämnesintegrering

Kunskap och färdighet i lärande ska integreras utifrån att val av pedagogiska metoder och bedömningssystem förklaras och diskuteras med studenterna.
Vetenskaplig metodik och biostatistik ska integreras utifrån undervisningsnivå i dessa ämnen på tidigare kurser (vad kunskap och färdigheter är, vetenskapligt arbetssätt, frågeställning, experimentdesign och deskriptiv statistik). 

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser.

Professionsintegrering 

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Programmets båda inriktningar ska finnas representerade och tydliggöras i kursen. Hos kursgivare och lärare ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi på ett relevant sätt för programmets båda inriktningar.
För att skapa en tydlig professionsanknytning och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder, med biomedicinska analytiker så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga.  

 Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Antal studenter

70 (inkluderat överintag ca 100)

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr