Kursbeskrivning: Medicinsk fysik inom klinisk fysiologi

Kursnamn

Medicinsk fysik inom klinisk fysiologi (7,5hp).

Förkunskaper

Inför denna kurs förväntas studenten ha följande förkunskaper:

Vetenskaplig metodik enligt programmets ämnesprogression: Grundläggande förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt, datainsamling, analys och tolkning samt redovisning enligt IMRAD-metoden. Studenten ska ha grundläggande kunskaper i att hantera Excel, inklusive att skapa formler, använda funktioner och skapa diagram.  

Specifika förkunskapskrav för att vara behörig till år 2:

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. Delar av examensmål som inte direkt svarar mot kursen är markerade med kursivt.

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. 

Mål för grundnivå enligt högskolelagen 

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
• följa kunskapsutvecklingen, och 
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
•  visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.  

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten 

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs 

(design, ämnes- och professions integrering, etc.)

Kursen är den fjärde kursen på termin 3 på Biomedicinska analytikerprogrammet och är riktad till studenter med inriktning klinisk fysiologi. Kursen ges i enlighet med programmets ämnesprogression och ska bygga vidare på kunskaper från år 1 samt de första kurserna i termin 3 termin 3.

Kursens övergripande mål är att studenten ska få en grundläggande förståelse för medicinsk fysik relevant inom laboratoriemedicinsk verksamhet, klinisk fysiologi. I kursen tränas studenten i praktiska färdigheter såväl som i ett evidensbaserat arbetssätt. Kursen kommer att täcka de fysiska grundprinciperna för bild- och funktionsdiagnostiska metoder som ultraljud, nuklearmedicin, magnetresonanstomografi (MR) och datortomografi (CT). Kursen ska lägga grund inför och vara tydligt kopplad till kursen Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi enligt programmets ämnesprogression.

Kursens mål och omfattning:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Visa grundläggande förståelse för de fysikaliska principerna för ultraljud, nuklearmedicin, MR och CT samt hur bilder skapas med dessa tekniker.
• Sammanfatta hur ultraljudsutrustning är uppbyggd med fokus på transducerns funktion och dess begränsningar.
• Differentiera nuklearmedicinska, MR och CT kamerors uppbyggnad och funktion.
• Diskutera de tekniska funktioner som påverkar bildparametrar vid användning av ultraljudsutrustning, nuklearmedcinska-, MR- och CT- kameror samt deras effekt på  bilderna som genereras med dessa tekniker.
• Identifiera och analysera artefakter på ultraljudsbilder och förstå deras uppkomst.
• Förklara säkerhetsåtgärder för undersökningar där nuklearmedicin-, MR- och CT-tekniken används.
• Bedöma de biologiska effekterna av strålning, ultraljud och magnetfält samt utvärdera potentiella risker för patienter.
• Ge exempel på den kliniska applikationen av ultraljud-, nuklearmedicin-, MR- och CT-tekniken
• Beskriva principerna för digital bildhantering och redogöra för olika former av lagring och bearbetning av digitala bilder.

Kursen ska omfatta:

• Ultraljuds-, strålnings- (röntgen-, gamma- och betastrålning) och MR- fysik där följande kommer att ingå:
• Grundläggande fysikaliska principer
• Uppbyggnad av kameror som används vid MR-, CT-, SPECT- och PET-undersökningar
• Ultraljudsutrustningens uppbyggnad
• Beskriva klinisk applikation av ultraljud-, MR-, CT-, SPECT- och PET-tekniken
• Strålskydds- och säkerhetsregler samt åtgärder vid ultraljuds-, MR-, CT-, SPECT- och PET-undersökningar
• Biologiska effekter och riskbedömning vid ultraljuds-, MR-, CT-, SPECT- och PET-undersökningar

Ämnesintegrering

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser. 

Professionsintegrering 

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Hos kursgivare och lärare på kursen ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi. För att skapa en tydlig professionsanknytning och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder, med biomedicinska analytiker så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga. 

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Kursplan

Detta är en ny kurs, ingen kursplan finns. 

Antal studenter

20 st

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr