Kursbeskrivning: Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 1

Du som ska söka kursansvar kan här läsa beskrivning av kursen: Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 1 (18 hp) som ingår i kursutlysningen för nya Biomedicinska analytikerprogrammet.

Utlysande utbildningsnämnd/programnämnd

Utbildningsnämnden vid Institutionen för laboratoriemedicin.

Kursen ges inom program

Biomedicinska analytikerprogrammet.

Kursnamn

Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 1  (18 hp).

Förkunskaper

Inför denna kurs förväntas studenten ha följande förkunskaper:

Kunskap enligt programmets ämnesprogression inom:

  • Vetenskaplig metodik och statistik
  • Anatomi, fysiologi och patofysiologi
  • kardiovaskulär hemodynamik
  • Kardiovaskulär diagnostiska metoder
  • Fysik, farmakologi och radiofarmaka 

Specifika förkunskapskrav för att vara behörig till år 2:

45 godkända högskolepoäng från år 1 på biomedicinska analytikerprogrammet 1BL24 inklusive godkänd praktisk examination i BMLV 1.

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. 

Mål för grundnivå enligt högskolelagen 

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
  • följa kunskapsutvecklingen, och 
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
  • visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

  • visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
  • visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
  • visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
  •  visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

  • visa självkännedom och empatisk förmåga, 
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.  

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse 

För kandidatexamen skall studenten 

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga 

För kandidatexamen skall studenten 

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten 

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs 

(design, ämnes- och professions integrering, etc.)

Kursen är den första kursen på termin 4 på Biomedicinska analytikerprogrammet och är riktad till studenter med inriktning klinisk fysiologi. Kursen ges i enlighet med programmets ämnesprogression och bygger vidare på kunskaper från föregående kurser.

Lärandemål

Studenten skall förvärva grundläggande kunskaper i bild- och funktionsdiagnostik inom ultraljudsdiagnostik hjärta och kärl, nuklearmedicinska undersökningsmetoder, magnetisk resonanstomografi och datortomografi.   Kursen bygger vidare på kunskaper från kurserna Farmakologi, farmaka och radiofarmaka inom klinisk fysiologi samt Medicinsk fysik inom klinisk fysiologi enligt programmets progression.

Kursens mål och omfattning:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Ultraljudsdiagnostik hjärta och kärl

  • Redogöra för de vanligast förekommande hjärt- och kärlsjukdomarna vid ultraljudsundersökningar av hjärta och blodkärl
  • Redogöra för tryck- och flödesförhållanden i hjärta och kärl hos friska och vid olika patologiska tillstånd 
  • Redogöra för gradering av funktionsnedsättning, stenoser/ocklusioner och insufficienser vid patologiska tillstånd för de vanligast förekommande hjärt- och kärlsjukdomarna
  • Kunna relatera topografisk anatomi till ultraljudsbilder från hjärta, artärer och vener för ett adekvat undersökningsresultat
  • Under handledning genomföra basal ultraljudsundersökning av hjärtat
  • Under handledning genomföra basal duplexundersökning av blodkärl (artär och ven)
  • Visa förståelse för ett evidensbaserat arbetssätt med hänsyn till aktuella riktlinjer genom att inhämta och kritiskt värdera kunskap enligt programmets ämnesprogression.

Nuklearmedicin, magnetisk resonanstomografi och datortomografi inom klinisk fysiologi

  • Beskriva undersökningsproceduren vid de vanligaste nuklearmedicinska undersökningsmetoderna.
  • Beskriva undersökningsproceduren vid datortomografi.
  • Beskriva undersökningsproceduren vid magnetisk resonanstomografi av hjärtat.
  • Översiktligt beskriva s.k. hybridundersökningar som PET/CT, PET/MR och SPECT/CT samt deras användningsområden.
  • Förklara hur nuklearmedicinska undersökningsmetoder, magnetisk resonanstomografi och datortomografi används i utredningskedjan i förhållande till andra undersökningsmetoder.
  • Visa hur man bearbetar, kritiskt tolkar och redovisar undersökningsresultat inom nuklearmedicin, magnetisk resonanstomografi och datortomografi.
  • Visa förståelse för ett evidensbaserat arbetssätt med hänsyn till aktuella riktlinjer genom att inhämta och kritiskt värdera kunskap enligt programmets ämnesprogression.
  • Beskriv de vanligaste teknikerna som används vid kvalitetskontroll av utrustning och kameror som används vid nuklearmedicinska-, CT och magnetisk resonanstomografiundersökningar.

Kursen ska omfatta:

2 moment där det första momentet omfattar ultraljudsdiagnostik hjärta- och kärl och det andra omfattar nuklearmedicin, magnetisk resonanstomografi och datortomografi inom klinisk fysiologi.

Moment 1: Ultraljudsdiagnostik hjärta- och kärl 12 hp

Under momentet ska studenten tillägna sig kunskaper om ultraljudsdiagnostik hjärta- och kärl. Teori varvas med praktisk träning i ultraljudsmetodiken.

Moment 2: Nuklearmedicin, magnetisk resonanstomografi och datortomografi inom klinisk fysiologi 6 hp 

Teori varvas med auskultation. 

Ämnesintegrering

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser. 

Professionsintegrering 

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Hos kursgivare och lärare på kursen ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi. För att skapa en tydlig professionsanknytning och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder, med biomedicinska analytiker så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga. 

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Kursplan

Detta är en ny kurs, ingen kursplan finns. 

Antal studenter

20 st (men kan variera beroende på överintag/studieavbrott)

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr