Undervisning och lärande för hållbar utveckling

Under de senaste två decennierna har forskning kring undervisning och lärande för hållbar utveckling ökat, och det finns nu en samlad bild att ta del av kring vilka kompetenser och vilken pedagogik som lämpar sig väl för detta ämne med många så kallade ”wicked problems”.

en tavla med ritat diagram kring hållarhet med kritor, glödlampor vid sidan.
Foto: Canva.

Utbildning för hållbarhet är av transformativ karaktär genom att den syftar till att utveckla studenters kunskaper och attityder som motiverar beteendeförändringar för att göra eleverna till hållbara förändringsagenter.

“Education for Sustainability’s ultimate goal is to motivate students to become sustainably engaged citizens through their commitment to environmental stewardship, and reflection about the interaction of social justice, ethics, wellbeing, and ecological and economic factors”. Från artikeln Toward Conceptualizing Education for Sustainability in Higher Education.

Det finns många kompetenser och förmågor som är viktiga att utveckla för hållbar utveckling, och de brukar delas in i olika grupper; systemtänkande, kritisk reflektion, problemlösningsförmåga, normkritiskt tänkande, implementeringsförmåga, strategiskt tänkande, kunna skapa visioner för framtiden, samarbetsförmåga och självreflektion. Dessa kompetenser ingår till viss del i utbildning för hälso- och sjukvården men sällan relaterat till specifikt hållbar utveckling. I FN:s ramverk ”Decade of Education for Sustainable Development” betonas behovet av högkvalitativ utbildning för hållbar utveckling, vilket kräver pluralistisk pedagogik dvs användning av en kombination av pedagogiska metoder. Metoderna skall vara studentaktiverande och utmana studenterna att tänka kritiskt och reflektera.

Ett pedagogiskt förhållningsätt som visat sig fungera väl i utbildning för hållbar utveckling är transformativt lärande, en form av självstyrt lärande som syftar till att bli kritiskt självmedveten. När en student engagerar sig i en upplevelse som utmanar deras existerande perspektiv av världen och sedan reflekterar kritiskt, kan det leda till att värderingar, förståelse och attityder förändras.

Transformativt lärande defineras som:

“The process of using a prior interpretation to construct a new or revised interpretation of the meaning of someone’s experience to guide future actions” / J Mezirow 1991

För att nå de föreslagna kompetenserna och förmågorna för hållbar utveckling finns de många olika pedagogiska metoder att använda såsom gruppdiskussion, Sokratespedagogik, rollspel, dagböcker, lösa verkliga problem, brainstorming, jigsaw, utomhuspedagogik, fallstudier, simulering, se film eller lyssna på Podd, debatt, se på fotografier eller konst, planering för personlig utveckling, reflektivt skrivande och fältarbete. Föreläsning i sig självt kommer inte att ge tillräckliga inlärningsupplevelser för någon av kompetenserna inom hållbar utveckling, även om det kan vara en viktig del av andra pedagogiska metoder.

Det finns flera vetenskapliga tidskrifter med artiklar med goda exempel på undervisning och lärande för hållbar utveckling såsom New Directions for Teaching and Learning, Journal of Sustainability in Higher Education, Environmental Education Research, Higher education och Medical Teacher.

Behöver du stöd eller tips kring undervisning och lärande för hållbar utveckling?

Kontakta miljö- och hållbarhetsombudet Emma Swärdh.

sustainable-development-nvs@ki.se

ES
Innehållsgranskare:
Kathrin Dellblad
2023-05-22