Råd för utformning av frågor vid muntlig examination på distans

Muntliga examinationer kan ha olika utformning, innehåll och omfattning beroende på sammanhang. Det kan exempelvis handla om muntlig presentation och respondentskap vid examensarbete eller muntlig examination som komplement till tentamen med flervalsfrågor/andra typer av kortsvarsfrågor.

Pratbubblor.
Konversation.

En muntlig digital examination kan med fördel utformas så att det är tillåtet att använda olika hjälpmedel, till exempel litteratur, anteckningar, webbsidor och miniräknare. Det kan vara svårt att säkerställa att studenterna inte använder källor vid muntlig distansexamination, även när det inte har tillåtits.

Studenter kan under den muntliga examinationen presentera genom att dela dokument i Zoom, och det finns möjlighet att skriva på gemensam anslagstavla. Mer instruktioner om Zoom

Tänk på

  • Kom ihåg att det är lärandemålen som ska examineras.
  • Även en muntlig examination behöver planeras i förväg. En strukturerad muntlig examination har högre sannolikhet att bli valid och reliabel än en ostrukturerad frågestund med slumpmässiga frågor.
  • Tänk efter hur examinationen bäst utformas så att den uppmuntrar till kritiskt tänkande och gynnar studentens fortsatta lärande under utbildningen och i yrkeslivet. Du kan, till exempel, be studenten att:
    - jämföra teorier, processer eller strategier med varandra – studenten utmanas att förklara företeelser själv.
    - resonera kring fördelar och nackdelar av två olika saker, såsom två olika diagnostiska tester, två olika behandlingar, eller design av en forskningsstudie.
    - reflektera kring fallbeskrivningar och frågor om fallet.

Exempel att hämta inspiration från

En bank med ett 40-tal olika fall 

På klinisk medicin (inriktning kirurgi) har en bank med ett 40-tal olika korta fall skapats på svenska och engelska. Studenten får läsa igenom fallet och sedan resonera sig fram till differentialdiagnostik, handläggning med mera under kompletterande frågor och kommentarer från någon av de två erfarna lärare som agerar rättande lärare. Lärarna är tillsagda att inte testa enkel kunskap utan ställa frågor som leder till resonemang.

Oftast är det två-tre studenter per två lärare, och studenterna har rätt att få 30 minuters examinationstid. Betygsättningen görs enligt SOLO-skalan på nivåerna 1-4. Inför den muntliga tentamen görs en snabbgenomgång i vad SOLO 1, 2, 3 och 4 innebär för att kalibrera lärarna.

Muntliga, komplexa följdfrågor på kliniskt relaterade frågeställningar

Kursen i biokemi (biomedicinska analytikerprogrammet) avslutas med en muntlig examination. Tidigare under kursen har delexaminationer med flervalsfrågor säkerställt att studenterna har basala kunskaper. Inför den muntliga examinationen förbereder sig studenterna tillsammans i smågrupper genom att svara på kliniskt relaterade biokemiska frågeställningar som utgår från lärandemålen. Under examinationen ställer den examinerande läraren följdfrågor från en frågebank till enskilda studenter som examineras i grupper om fyra-sex personer. Följdfrågorna ökar komplexiteten och inbjuder till kritiskt tänkande, samt medför att examinationen blir ett tillfälle till lärande.

För att säkerställa uppfyllelse av samtliga lärandemål för en annan lärare protokoll över varje students svar med hjälp av ett kodsystem.

Bedömning och bemötande

Vid muntlig examination finns det ingen möjlighet till anonymitet vid bedömningen, vilket medför större risk för subjektivitet. Om examinationen genomförs i grupp kan det också vara svårt att bedöma individuell måluppfyllelse. Ett sätt att säkerställa rättssäker bedömning vid muntlig examination är att använda bedömningsformulär för att dokumentera måluppfyllelse utifrån bedömningskriterier.

Social stress hos studenterna

Muntlig examination leder ofta till nervositet och social stress hos studenterna, vilket kan påverka prestationen. Det är viktigt att skapa ett positivt samtalsklimat och motverka att examinationen upplevs som ett förhör. Öppna frågor kan med fördel användas, då de inbjuder den som är osäker på sin kapacitet att utveckla sig om ämnet.

Om ett svar är otydligt eller felaktigt kan uppmuntrande följdfrågor ställas, till exempel ”går det att tänka på något annat sätt?” för att den examinerande läraren ska få en bättre uppfattning om studentens förståelse.

I situationer med flera studenter kan det vara stressande om andra studenter än den som har ordet räcker upp handen. Vid muntlig examination i zoom kan det undvikas genom att använda handuppräckningsfunktionen, så att bara examinerande lärare ser vem som har räckt upp handen.