Pedagogisk kompass: Psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet är en av fem nyckelkomponenter i KI:s pedagogiska kompass. Psykologisk trygghet, att man känner sig trygg med att kunna uttrycka sig utan risk för repressalier, är en förutsättning för lärande, patientsäker vård, förbättring och för att bli en lärandeorganisation.
Det har visat sig att psykologisk trygghet, det vill säga att man känner sig trygg med att kunna uttrycka sig utan risk för repressalier, är en förutsättning för (effektivt) lärande, patientsäker vård, teaming, förbättring och för att bli en lärandeorganisation (Edmondson, 2013).
På många arbetsplatser kan medarbetarna undra vad konsekvenserna blir om de skulle ventilera en åsikt eller ställa fel fråga (Torkelsson, 2021). På en arbetsplats där vissa frågor upplevs som ”besvärliga” kan personalen börja ägna tid och energi åt det som har kallats vårt ”andra jobb” - att verka vara kompetent och kunnig eller undvika situationer och frågor som skulle göra att vi hamnar i dåligt ljus. Den tid och energi man då använder för att hantera andras uppfattningar gör det svårare att fokusera på sitt jobb. Det har kallats en av de största källor till slöseri i organisationer idag (Kegan & Lahey, 2016).
Likaså fungerar avsaknad av psykologisk trygghet i undervisningssammanhang rent kontraproduktivt för lärande. Studenter behöver känna att de kan fråga, göra misstag eller erkänna kunskapsluckor för att kunna vara nyfikna, lära sig eller skapa nya saker. Studenter som endast letar efter det "rätta svaret" i rädsla att göra fel, utvecklar inte sitt kritiska tänkande och har inte beredskap för en föränderlig, ständigt utvecklande värld.
En fråga om ledarskap
På sikt kan en minskad lyhördhet och lärande i organisationen riskera att minska organisationens relevans för omgivningen. För det flesta av oss kommer det alltså inte att räcka med enbart ett dynamiskt tankesätt utan vi måste befinna oss i en stödjande miljö.
KI:s analys av arbetsmiljö och produktivitet stödjer den slutsatsen. Man fann att framgångsrika forskargrupper kännetecknades av ”en arbetsmiljö̈ där ett öppet positivt och stödjande klimat råder med rättvist, omtänksamt ledarskap och med rimliga arbetskrav” (Jensen m.fl., 2021). Det unika med psykologisk trygghet är att det är till största delen en fråga om ledarskap.
Psykologisk trygghet skapas och formas av ledarna utifrån hur de:
- sätter ramarna
- bjuder in till delaktighet, samt
- om ledarna väljer att svara på medarbetarnas och studenternas frågor och ifrågasättande på ett stödjande sätt
(Edmondson, 2019).
Medarbetare beskriver det som en miljö där deras engagemang tas till vara och de blir lyssnade på. Lärare och forskarhandledare beskriver hur de arbetar för att göra studenterna trygga och modiga.
Till psykologisk trygghet hör många satsningar inom KI som syftar till att säkerställa lika villkor för studenter, inklusive särskilda satsningar för studenter med funktionsnedsättning och studiemiljön.
Utveckling kräver att utmana sin okunskap
Banbrytande forskning drivs ofta av ”wicked questions” som tvingar oss att både bli medvetna om och ifrågasätta våra (dolda) antaganden (Vogt m.fl., 2003). Vi söker oss till gränsen av okunskap och där ställer vi frågor för att upptäcka nya saker, nya samband, nya förklaringar till utmaningar som har gäckat oss (Kegan & Lahey, 2016). Det kräver att vi blir kunniga över vår okunskap, trygg med att skapa plats för nya perspektiv, samt bekväma med att känna oss ”dumma” (M. A. Schwartz, 2008).
Som individer behöver vi utveckla en ”growth mindset” där vi söker oss till utmaningar för att lära och utvecklas (Dweck, 2008; Ehrlinger m.fl., 2016). Känner vi oss trygga med att riskera att göra fel blir vi mer benägna att lämna vår trygghetszon, utmana oss själva och därmed lära oss mer. I en sådan lärmiljö och på en sådan arbetsplats kan man identifiera en högre grad av lärande, nyfikenhet och kreativitet.
Pedagogisk kompass - fem nyckelkomponenter
Genom att analysera lyckade exempel från KI har fem sammanlänkade nyckelkomponenter identifierats, som visat sig vara en förutsättning för att driva och utveckla aktiviteter som står för hög kvalitet och är pedagogiskt nytänkande.
Nyckelkomponenter
- Akademiskt lärarskap
- Hållbar relevans för hälso- och sjukvården, Life Sciences och samhället
- Lärandeorganisation
- Psykologisk trygghet för att kunna utveckla en lärandekultur
- Nyfikenhet, mod och kreativitet