Grammatik, förkortningar och punktlistor
Här finns riktlinjer för hur du använder förkortningar, punktlistor, siffror, klockslag och företagsnamn när du skriver inom Karolinska Institutet. Riktlinjerna grundar sig på den svenska språklagen och Språkrådets riktlinjer.
Riktlinjerna berör områden som ofta skapar osäkerhet, och ska underlätta och skapa en enhetlighet för skriftlig kommunikation inom KI.
Bindestreck och tankstreck
Skilj mellan bindestreck (-) och tankstreck (–).
Bindestreck - används vid främst avstavningar samt vid telefonnummer. Kan även användas när man vill få högre läsbarhet vid sammansatta ord. Exempel: ram-programmet (tydligare än ramprogrammet), torr-is (tydligare än torris).
Tankstreck – används främst vid inledning av citat. Tankstreck används också mellan siffror, ortnamn och liknande för att ange exempelvis en period, sträcka, omfång, eller relation. Det utläses då som ordet ”till”, inget mellanrum görs före eller efter tankstrecket. Exempel: Sträckan Solna–Huddinge, ta 1–4 tabletter om dagen.
Grammatik
De/dem
Skriv de eller dem, inte dom.
Ett tips för att undersöka vilket som är rätt är att prova att byta ut ”de” eller ”dem” mot orden ”vi” eller ”oss” (de = vi, dem = oss).
Du/ni
Skriv du med gemener (inte Du).
Använd inte ni/Ni vid tilltal till en person. Ni används när man tilltalar flera personer.
Ska/skall
På Karolinska Institutet skriver vi ska (inte skall).
Egennamn
Namn på organisationer och företag skrivs med versal begynnelsebokstav följt av gemener. Exempel: Stockholms stad, Stockholms universitet.
- Observera att Karolinska Institutets eget namn är ett undantag från denna regel. Vi skriver vårt namn med stort K och stort I.
- Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav. Exempel: stockholmare, solnabo.
Hen/han/hon
Pronomenet hen kan vara ett alternativ när det inte är väsentligt eller känt vilket kön som avses.
Datum och årtal
Svenska dokument ska dateras ÅÅÅÅ-MM-DD. Exempel: 2020-05-31.
Undvik att skriva sifferkombinationer som 200401, 20-04-01 eller 01-04-2020 eftersom dessa kan misstolkas – i synnerhet på andra språk.
- I löpande text bör datumet skrivas ut, som 1 april 2020.
- Ingen av varianterna "5:e mars" eller "5e mars" är korrekta.
- På svenska skrivs månadernas namn alltid med gemen begynnelsebokstav.
- Skriv ut hela året med fyra siffror (1975 eller 2017), undvik 1 april 74 eller 4 juni 05.
- Datum kan skrivas på olika sätt, som den 1 april 2020, 1–5 april 2020, 3 mars–7 april 2020. Tänk på att vara konsekvent.
- Undvik siffror först i en mening. Skriv därför ”År 2020” hellre än ”2020” i början av en mening, eller vänd på meningsuppbyggnaden.
Klockslag
Klockslag anges med siffror, kolon och tankstreck (ej bindestreck). Det är inte mellanslag mellan tankstreck och siffror. Exempel: kl. 13:00–14:00.
Procent
Utgångspunkten är att KI inte använder procenttecknet i löpande text om inte siffran är särskilt viktig som i vetenskapliga texter, där det kan förekomma textsammanhang där procenttecknet även fungerar i löpande text. Exempel: 15,25 %, då man istället skriver ut ordet procent med bokstäver, exempelvis: ungefär femton procent.
- I tabeller går det dock bra att använda % av utrymmesskäl.
- När procenttecken anges ska det efterföljas av mellanslag, exempelvis 10 %.
Punktlistor
Det finns i princip två typer av punktlistor: de som innehåller en uppräkning av icke fullständiga meningar och de som innehåller fullständiga meningar.
Icke fullständiga meningar i punktlistor
Om varje punkt är en icke fullständig mening samt en fortsättning på inledningsfrasen, används gemena begynnelsebokstäver och punkt används endast efter listans sista ord. Notera att kolon inte ska avsluta den inledande satsen samt att kommatecken och konjunktioner inte ska användas.
Exempel:
Ta med dig
- en fungerande miniräknare
- ett lexikon eller en ordbok
- en liten linjal.
Fullständiga meningar i punktlistor
Om varje enskild punkt utgörs av en fullständig mening avslutas den inledande satsen med kolon och varje punkt inleds med versal bokstav samt avslutas med punkt.
Exempel
Följande kriterier gäller:
- Studenten ska slutföra sin grundutbildning.
- Handledaren är godkänd av prefekt.
- Ämnet har tydlig anknytning till forskningen.
Numrering
Om du ska använda bokstäver eller siffror i en punktuppställning, sätt punkt efter siffror och högerparentes efter gemena bokstäver.
Observera att valet mellan exempelvis siffror eller bokstäver i en punktuppställning är betydelsebärande. En sifferuppställning innebär en rangordning, punkter rangordnar inte alternativen och en lista med gemena bokstäver visar alternativ.
1.
2.
3.
a)
b)
c)
Siffror
Tal
Tal skrivs med bokstäver från noll till och med tolv. Därefter med siffror, för 13 eller större tal.
Tänk dock på att vara konsekvent och använd samma skrivsätt (antingen siffror eller bokstäver) för att öka tydligheten. Exempel: ”Elva, tolv eller tretton studenter” (inte elva, tolv eller 13 studenter).
Måttenheter
Måttenheter är allmänt vedertagna förkortningar. Skriv därför ”4,3 mm eller ± 0,1 mm” när det är av särskild vikt att exakt längd ska anges. Men skriv ”cirka fyra millimeter” i löptext.
Telefonnummer
- Telefonnummer förkortas Tfn/tfn (utan punkt).
- Mobilnummer förkortas Mobil/mobil.
Telefonnummer inom Sverige skrivs med riktnummer, direkt följt av telefonnumret, med bindestreck. Exempel: 08-508 294 00, 08-713 10 00 (inte 1000), 073-987 65 43, 08-41 10 50/123 (snedstreck och efterföljande siffror anger anknytning)
Telefonnummer med svensk landskod inleds med +46 och skrivs utan bindestreck och utan 0:a inom parentes. Exempel: +46 8 123 45 67 (46 är landsnumret till Sverige, 8 är riktnumret utan nollan, 123 45 67 är det lokala numret).
Förkortningar
En huvudregel är att alltid skriva ut förkortningar för att underlätta för läsaren. Undantaget är till exempel tidsangivelser och måttenheter.
I tabeller och vid utrymmesbrist kan förkortningar användas. Skriv dem med punkt och utan mellanslag, annars riskerar tecknen att delas när de råkar hamna i slutet av raden.
Exempel
- t.ex. till exempel
- o.s.v. och så vidare
- Bl.a. bland annat
- Kl. klockan
- m.m. med mera
- Tf. tillförordnad
Internationellt överenskomna förkortningar för måttenheter skrivs dock alltid utan punkt. Exempel: 3 ml, 8 mm, 10 m, 20 g, 15 kg.
Generellt skrivs initialförkortningar som inte är egennamn med gemener om de går att uttala som ord, annars med versaler. Observera att vissa måttenheter skrivs med versaler, exempelvis 4G (giga).
Undantag
Många initialförkortningar har blivit självständiga ord i svenskan. De skrivs genomgående med gemener. Exempel: medicinska begreppen adhd, cp, ms, tbc eller tekniska begrepp som adsl, dvd, gps, gprs, mms, mp3, sms.
Förkortningar av egennamn
Förkortningar som är namn skrivs med versal första bokstav följt av gemener om de går att uttala som ord, exempelvis Sida.
När förkortningar uttalas bokstav för bokstav skrivs de med versaler: KI (Karolinska Institutet), KVA, SMHI, KTH.
Företags och organisationers namn
Företagsnamn skrivs inte genomgående versalt, inte heller om namnet är en förkortning som går att uttala. Skriv alltså Asea, Wasa och Saab (inte ASEA, WASA eller SAAB).
Namn med exempelvis en versal mitt i ordet avviker från svenska skriftnormer och bör därför göras enhetligt i texter.
Exempel: Matextra (MatXtra), Room (r.o.o.m), Vinnova (VINNOVA), Föreningssparbanken (FöreningsSparbanken), SEB (S|E|B).
Följ heller inte företagslogotypers stavning i löptext. Exempel: skriv Adidas, Företagsservice, Sverige Direkt och Wasa (inte adidas, Företags Service, SverigeDirekt och WASA).
Ibland kan det dock vara passande av artighetsskäl att& följa ett företagets eller organisations eget skrivsätt även om det avviker från normen. Exempel: LabMed, SciLifeLab, Stockholm Energi, Sveriges Radio. Även Karolinska Institutets eget namn avviker från denna regel.