Bli inspirerad till att samverka med externa organisationer

Antagna till KI:s personrörlighetsomgång 2, september 2019 – februari 2020

• Anna Beronius på institutionen för miljömedicin har samverkat med Kemikalieinspektionen (KEMI)
• Anna Kågesten på institutionen för global folkhälsa har samverkat med Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU)
• Veronica Lindström på institutionen för neurobiologi, vård och samhälle har samverkat med Crash Course AB.
• Sophia Savage på institutionen för lärande, informatik, management och etik har samverkat med Reach for Change

Antagna till KI:s personrörlighetsomgång 1, september 2018 – februari 2019

• Nina Bandmann på universitetsförvaltningen har samverkat med Life Science-kontoret vid Regeringskansliet
• Stefano Bonacina på institutionen för lärande, informatik, management och etik har samverkat med Swedish Standards Institute
• Mia von Knorring på institutionen för lärande, informatik, management och etik har samverkat med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
• Torbjörn Vestberg på institutionen för klinisk neurovetenskap har samverkat med Derome AB.

Anna Beronius, forskarassistent på institutionen för miljömedicin 

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?
Min forskning handlar om att stärka kopplingen mellan akademin och myndigheter som bedömer och hanterar risker med kemikalier. Jag undervisar också mycket på mastersprogrammet i toxikologi och doktorandkurser här på KI om hälsoriskbedömning av kemikalier och akademins och myndigheters olika roller. Det kändes mitt i prick med ett samverkansprojekt där det fanns möjlighet att ha ett längre sammanhängande utbyte med en myndighet som arbetar med riskbedömning av kemikalier och beslutsfattande.

Var gör du ditt utbyte?
Jag gör mitt utbyte på Kemikalieinspektionen som ansvarar för utveckling av lagstiftning och styrmedel, riskbedömning och tillsyn för att minimera hälso- och miljörisker från kemikalieanvändning.

Vad handlar ditt projekt om?
Mitt projekt handlar om att förbättra metoder för hur kemikalier med hormonstörande egenskaper identifieras och riskbedöms. Framförallt handlar det om metoder för att utvärdera och integrera akademiska forskningsdata på ett strukturerat och transparent sätt i hälsoriskbedömning. Inramningen för det här projektet är specifikt EU:s nya lagstiftning och vägledning för hur hormonstörande egenskaper hos bekämpningsmedel ska identifieras. Den nya lagstiftningen implementerades 2018 och kräver nya arbetssätt och ny kompetens av myndigheter i medlemsstaterna och på EU-nivå.

Vad har du lärt dig hittills?
Jag har redan lärt mig väldigt mycket om hur det som jag har stor teoretisk kunskap om faktiskt fungerar i praktiken. Det har varit nyttigt att få bättre inblick i beslutsfattares behov och hur akademin kan bidra för att tillgodose de behoven. Det handlar både om forskning kring hälsoeffekter och risker med kemikalier och metoder för riskbedömning, men också om vad som bör ingå i utbildningen av nya toxikologer på KI.

Anna Kågesten, biträdande lektor på institutionen för global folkhälsa

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?
Min forskning handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) globalt, med fokus på hur sociala normer påverkar hälsoutfall såsom HIV, oönskade graviditeter och sexuellt våld – samt vilka förebyggande metoder som är mest effektiva. Många av våra projekt sker i nära samverkan med civilsamhället och jag har ett starkt intresse för tillämpbar forskning som snabbt kan omsättas i praktiken. Genom PAUS-projektet hoppas jag få bättre insikt i hur civilorganisationer arbetar med kunskap och evidens samt vilken typ av stöd som behövs för att fylla glappet mellan forskning, policy och praktik.

Var gör du ditt utbyte?
Jag är på RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, en organisation som arbetar med information och påverkan relaterat till SRHR både i Sverige och globalt. Mitt utbyte är på den internationella enheten som bedriver utvecklingssamarbeten och påverkansarbete, samt ger stöd till 48 partnerorganisationer i länder med begränsad tillgång till SRHR som säkra aborter och sexualundervisning.

Vad handlar ditt projekt om?
Min roll är att bidra till kunskapsutbyte och stärka den evidensbaserade och långsiktiga uppföljningen av RFSU:s internationella verksamhet. Huvudfokus för mitt uppdrag är att följa hur enhetens plan för utvärdering, resultat och lärande implementeras, med fokus på validering av grundläggande antaganden i förändringsteorin.
 

Vad har du lärt dig hittills?
Jag har blivit än mer medveten om vikten av att arbeta långsiktigt och strategiskt med kapacitetsutveckling för att göra forskning och evidens mer tillgänglig för civilorganisationer. Och att förändringsarbete kring sociala normer ser olika ut beroende på kontext, vilket gör det till en utmaning att mäta och följa upp resultat. Jag har även lärt mig mer om påverkansarbete gentemot FN, och om vikten av samverkan mellan RFSU och andra civilorganisationer för att påverka frågor som i många kontexter ses som väldigt kontroversiella, som unga kvinnors tillgång till säkra aborter.

Veronica Lindström, lektor på institutionen för neurobiologi, vård och samhälle

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?
För att det gav möjlighet att samverka inom ett område utanför den medicinska domänen och för att lära mera om innovation, entreprenörskap och hållbar utveckling av lärandestöd.

Var gör du ditt utbyte?
Hos Lukas Berg, vd på Crash Course AB, som är ett litet start-up bolag inom spelbranschen.

Vad handlar ditt projekt om?
Utveckling och systematisk utvärdering av virtual reality/artificiell intelligens som simuleringsmiljö och lärandestöd för att träna triagering dvs. snabb förstahandsbedömning av vårdbehov i akuta fall speciellt större olyckor eller katastrofer. Samt medverka i utvecklingen av en mobil applikation för att öva triage och vårdprocesser för att hantera livshotande tillstånd.

Vad har du lärt dig hittills?

Hur innovation, entreprenörskap och teamarbete möjliggör utveckling av olika lärandestöd för mängdträning av olika sällanhändelser. Även om tekniken kan vara en facilitator för lärande så har jag också lärt mig hur komplext det är att utveckla programvaror för VR/AI och mobil applikationer.  Betydelsen av att nätverka utanför den egna organisationen för utvecklas.  

Sophia Savage, projektledare på institutionen för lärande, informatik, management och etik

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?
Att medverka i PAUS-projektet är en unik möjlighet att utveckla en påbörjad dialog om samarbete till ett aktivt samarbete. Eftersom vi har arbetat med att utveckla en modell för stödstruktur för forskning baserad sociala innovationer,  har vi tidigare varit i kontakt med Reach for Change (RfC), för att få inblick i deras ”inkubator”-process för sociala entreprenörer, Det här projektet ger mig möjlighet att vidareutveckla detta samarbete och att få en förståelse för hur en annan typ av organisation drivs.

Var gör du ditt utbyte?
Jag samarbetar med Reach for Change, en ideell organisation, som arbetar med att förbättra världen för barn och ungdomar. De fokuserar på att hitta sociala entreprenörer som har lösningar med hög potential på de utmaningar som har identifieras inom de Globala målen för hållbar utveckling. Sen erbjuder de stöd och hjälp till dessa entreprenörer, genom att guida dem genom en steg-för-steg-process med fördefinierade mål De ger dem också en plattform där de kan ses och höras, och hjälper dem att bredda sina nätverk.

Vad handlar ditt projekt om?
Genom att föra diskussioner med RfC-organisationen och deras förändringsledare, som har interagerat med akademin, samt med de forskare som har interagerat med RfC, vill vi förstå följande:  

1. Hur kan RfC samarbeta med KI och andra akademiska institutioner för att öka effektiviteten med stödet de erbjuder till sina entreprenörer?
2. Hur kan RfC samarbeta med KI och andra akademiska institutioner för att öka effektiviteten?
3. Hur kan RfC stödja KI och andra akademiska institutioner att föra vidare sociala innovationerna med hög potential, som har utvecklats inom akademin och sprida dem framgångsrikt i världen.

Genom att i intervjuer fokusera på dessa frågor hoppas vi kunna identifiera mötesplatser mellan RfC:s förändringsledare KI:s forskare och organisation, för att främja kunskapsutbyte och samverkan.

Vad har du lärt dig hittills?
Jag har fått en större förståelse för hur och varför RfC startades, samt hur organisationen har utvecklats och förändrats de senaste tio åren.