Om mig

Jag är docent i toxikologi och forskargruppsledare på IMM. Forskningen i min grupp handlar främst om att förstå toxiska effekter av nanopartiklar och underliggande mekanismer. Ett annat fokus är att utveckla nya cellmodeller som kan ersätta djurförsök. Jag undervisar på masterprogrammet i toxikologi och har under många år arbetat med frågor som rör miljö och hållbar utveckling på KI.

Forskningsbeskrivning

Genotoxiska effekter av nanopartiklar. Mitt huvudfokus är att studera om nanopartiklar kan orsaka skador på cellers DNA. Vi arbetar främst med odlade lungceller och olika metoder för att studera toxiska effekter. I ett VR-projekt har vi visat att så kallade "rapportör-celler" (ToxTracker) effektivt kan visa om nanopartiklarna är genotoxiska. Tydliga effekter ser vi bland annat för nanopartiklar av nickel och kobolt (Cappellini et al, 2018; Åkerlund et al., 2018; McCarrick et al., 2020).

Skadliga effekter av nanopartiklar från olika transportslag. I EU-projektet "nPETs" studerar vi nanopartiklar som bildas av olika transportslag (vägtrafik, tunnelbana, flyg etc.). Mer info här: https://www.npets-project.eu/

Skadliga effekter av mikro- och nanoplaster. I ett pågående projekt (bla finansierat av Naturvårdsverket) studerar vi om mikroplaster kan orsaka skadliga effekter på odlade celler.

Toxiska effekter av svetspartiklar och partiklar från 3D-printing. I projekt som främst finnansierats av VINNOVA och är ett samarbete med KTH och flera industripartners studerar vi toxiska effekter av svetspartiklar och av pulver som används vid så kallad "3D-printing". Vi har bland annat visat att partiklarna från olika svetsmetoder skiljer sig avsevärt i toxicitet. Nya rörtrådar (som används vit svetsning) har utvecklats av industripartners och vi har visat att partiklar som bildas vid svetsning med dessa frisätter betydligt mindre sexvärt krom och de är dessutom inte alls lika toxiska som partiklar från de traditionella rörtrådarna (McCarrick et al., 2019 och McCarrick et al., 2021). Se svensk sammanfattning nedan! I studier på pulver som används vid 3D-printing, eller partiklar som bildats i processen, har vi hittills sett begränsad toxicitet (se tex Vallabani et al., 2022).

Avancerade cellmetoder för att studera toxiska effekter av nanopartiklar. Ett annat tydligt fokus är att utreda om avancerade cellmodeller på ett bättre sätt kan efterlikna en verklig situation och förutspå effekter som man ser i djurförsök. Syftet är att djurförsöken ska kunna ersättas (3R). I projekt som bland annat finansieras av "Forska utan djurförsök" testar vi metodik för att odla olika celltyper tillsammans och studera toxiska effekter av nanopartiklar (Åkerlund et al., 2019). Vi utsätter också cellerna för luftburna partiklar (air-liquid interface exponering, Cappellini et al., 2020).

Kan nanopartiklar lösas upp i celler? I samarbete med forskare på KTH studerar vi i vilken utsträckning nanopartiklar kan lösa upp sig i olika vätskor och i celler samt om det är nanopartikeln eller den frisatta jonen som är orsaken till cellskada (se tex Gliga et al., 2014). I ett annat projekt (FORMAS) har vi studerat guldpartiklar som anses vara olösliga i celler och visat att de faktiskt kan lösa upp sig i makrofager. Effekten var speciellt tydlig om partikeln är liten (5 nm) och om vi samtidigt stimulerar inflammation, se Carlander et al., 2019.

Nytt cellbaserat test för bestämning av kemikaliers allergiframkallande potens. Den som har hudkontakt med allergiframkallande ämnen kan utveckla kontaktallergi (sensibiliseras) och den som blivit allergisk får eksem efter förnyad kontakt med ämnet. På cellnivå kan man tänka sig att exponeringen ger viss form av toxicitet i de ytliga hudcellerna (epitelet) så att de utsöndrar signalsubstanser som aktiverar immunsystemet. I ett nytt projekt (VR-3R) studerar detta i syfte att hitta en metod som på ett effektivt sätt kan förutspå den allergiframkallande potensen hos olika ämnen och blandningar. I en första artikel visar vi att samodling (co-culture) av hudceller och immunceller skulle kunna vara framgångsrikt (Karri et al., 2021).

Utbildning

2016: Docent i Toxikologi, IMM, KI.

2006: PhD i miljömedicin, Karolinska Institutet. Avhandlingens titel: "Particularly Harmful Particles? - A study of airborne particles with a focus on genotoxicity and oxidative stress" 

2001: Magisterexamen i kemi (Karlstads universitet) 

Akademiska priser och utmärkelser

Huvudsaklig finansiering

EU Horizon 2020. nPETs: Nanoparticle emmissions from the transport sector (2021-2023). https://www.npets-project.eu/

KID-funding. Health effects of nano- and microplastic particles - studies using advanced cell models (2021-2023)

Naturvårdsverket. MixIT: Towards quantifying impacts of microplastics on environmental and human health (2019-2023)

VINNOVA. Health risks related to additiv manufacturing (3D-printing), HÄMAT (2018-2024)

VINNOVA. Project title "Minimized risk for release of harmful substances from welding fume in FCW stainless steels" (2018-2020)

FORMAS. Project title: "Nanoparticles in the lung – how can bio-solubility be measured and used in modelling?" (2018-2020)

VR. Project title: "Development of a novel cell-based assay for determination of skin sensitizing potency of chemicals" (2018-2020)

VR. Project title: “Nano-Cell interactions: DNA damage of well characterized metal and metal oxide nanoparticles investigated by using high-throughput comet assay and reporter cell lines” (2015-2018)

Loading bibliometrics...