Om mig
Jag disputerade vid karolinska Institutet 2001. Avhandlingen beskrev betydelsen av den nyupptäckta östrogenreceptor beta för skelettets utveckling och åldrande i möss. Därefter arbetade jag som post doc vid Yale University School of Medicine där jag påvisade riskerna med att använda estren som läkemedel för osteoporos. Från 2004 til 2017 forskade jag vidare om östrogen och dess receptorers positiva inverkan på skelettet. Mellan 2014-2016 forskade jag vid University of Bristol om hur skelettet påverkas av belastning samt olika läkemedel. Sedan 2018 är jag anställd som forskare vid Karolinska Institutet.
Forskningsbeskrivning
Studier av hur belastning kan stärka det åldrande skelettet
Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige får minst ett benbrott på grund av benskörhet (osteoporos) under sin livstid. Risken för osteoporos ökar ju äldre man är. Med en åldrande befolkning kommer därför antalet drabbade att öka och därmed lidandet och samhällskostnaderna. I dag är det möjligt att förebygga uppkomsten av osteoporos. Däremot finns det få möjligheter att stärka ett redan svagt skelett. Som förebyggande behandling kan man belasta skelettet med t ex hopp eller löpning med tvära vändningar. Det ökar benmassan och förbättrar benstrukturen mer än någon annan behandling, och på just de platser i skelettet som behöver stärkas för att klara av den belastning kroppen utsätts för. Tyvärr kan inte redan bensköra personer utsätta sitt skelett för så stor belastning eftersom benen då kan gå av. Vi vill studera potentiella mekanismer varmed ben kan stärkas.
Syftet med denna forskning är att identifiera de belastningsmönster och signalvägar som styr den benstärkande effekten av belastning samt hur denna effekt kan förbättras hos gamla möss.
Praktisk betydelse: Ökade kunskaper inom dessa områden ger förbättrade möjligheter att utveckla nya behandlingar som ökar den benförstärkande effekten av belastning även hos gamla och bensköra personer. Vår forskning kan få stor betydelse för att stärka redan svaga skelett och/eller minska benförluster på grund av åldrande eller minskad belastning på grund av till exempel förlamning. Målet är sänkt frekvens av osteoporos och benbrott
ORCID: 0000-0002-6611-6001
Pedagogiska meriter
Jag har undervisat i respirations-, cirkulations- och muskelfysiologi, molekylärbiologi och biokemi på Kandidatnivå. Därtill har jag deltagit i utvecklandet av flera kurser på kandidat och doktorandnivå (molekylärbiologi, benbiologi, vävnadsbiologi samt patologi). Jag har också handlett studenter på gymnasie-, doktorand- och postdoktornivå. Tidigare var jag kursansvarig för en kurs i benbiologi som gavs för doktorander. För närvarande är jag kursansvarig för kurser inom vävnadsbiologi och patologi som ges på biomedicinprogrammet vid KI, samt patologi som ger på magisterprogrammet för diagnostisk cytologi.
Utbildning
1995 Fil. Mag. i Kemi, inriktning biokemi, Göteborgs universitet
2001 Fil. Dr. Cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
2002-2004 Post doctoral research at Yale University School of Medicine, CT, USA
2011 Docent i experimentell medicin, särskilt endokrinologi