Sandra Jonmarker

Sandra Jonmarker

Anknuten till Forskning
Besöksadress: Södersjukhuset, Sjukhusbacken 14, 11883 Stockholm
Postadress: S1 Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, S1 KI SÖS Forskning Anestesi/IVA, 118 83 Stockholm
Del av:

Om mig

  • Jag är född och uppvuxen i Lund. Mitt största intresse utanför skolan har
    alltid varit att dansa. Jag stannade kvar i Lund för att studera till
    läkare och hade en mycket trevlig studenttid. I slutet av läkarutbildningen
    så träffade jag min blivande man som läste till läkare på Karolinska
    Institutet. Vi bestämde oss för att flytta till Kalmar för vår
    AT-tjänstgöring då vi ville testa på att jobba utanför de stora
    universitetssjukhusen. Det var en väldigt lärorik och rolig tid. När vi
    blivit legitimerade flyttade vi till Stockholm för vår
    specialistutbildning. Jag har sedan dess arbetat på anestesi och
    intensivvårdskliniken på Södersjukhuset. Vi har tre härliga barn som är
    9, 7 och 3 år gamla.
    Utnämnd till bästa handledare av läkarstudenter 2013
    Grundskola, Lerbäckskolan, Lund, Sverige, 1989–1998
    Gymnasium, Naturvetenskapliga programmet, Polhemskolan, Lund, Sverige,
    1998–2001
    Matematik, Kemi och Bioteknik, Lunds tekniska högskola, 2002
    Läkarutbildingen, Lund universitet, Sverige, 2003-2009
    Doktorandstudier, 2018 - 2023 vid Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige,
    “Treatment of coagulopathy in patients with critical COVID-19”. Handledd
    av Maria Cronhjort, Johan Mårtensson, Eva Joelsson-Alm och Martin Dahlberg

Forskningsbeskrivning

  • Jag forskar om sepsis och koagulopati hos patienter som vårdas på IVA. När
    jag registrerade mig som doktorand var planen att skriva min avhandling om
    sepsis. När pandemin kom var det inte möjligt att fortsätta med alla
    planerade studierna. Jag började också forska om COVID-19 och mina
    doktorandprojekt byttes ut. På mitt sjukhus, Södersjukhuset, Stockholm,
    behandlade vi flest patienter med kritisk COVID-19 i hela Sverige. Fokus för
    min avhandling är att undersöka hur vår behandling av kritiska sjuka
    COVID-19 patienter påverkar deras risk att drabbas av tromboembolism och
    blödning.
    Resultaten från studierna i min avhandling sammanfattas enligt nedan:
    Patienter tidigt i pandemin överlevde i högre grad om de hade behandlades
    med intensifierad tromboprofylax jämfört med låg standarddos. Om detta var
    en effekt av antikoaguleringen, de förmodade antiinflammatoriska
    egenskaperna hos lågmolekylärt heparin, en konsekvens av andra okända
    förändringar i behandlingen av kritisk covid-19 under den första vågen,
    eller slumpmässig variation, kommer vi aldrig att veta. Även om
    glukokortikoider kan minska risken för immuntrombos hos patienter med
    kritisk covid-19, visades ingen additiv effekt genom att öka dosen från 6
    till 12 mg av glukokortikoiden dexametason. Om detta innebär att
    glukokortikoider inte dämpar immuntrombos, eller om 6 mg räcker för att
    nå en takeffekt, kommer vi heller aldrig att veta eftersom det inte går att
    jämföra glukokortikoider med placebo, då glukokortikoider redan är en
    etablerad behandling som vi vet sänker dödligheten vid kritisk COVID-19. Vi
    kan dock dra slutsatsen att när man förskriver läkemedel till en patient
    med kritisk covid-19 och risk för tromboembolism och/eller blödning, är
    det osannolikt att välja en hög eller låg dos av glukokortikoider
    avsevärt ökar eller minskar risken ytterligare. När lågmolekylära
    hepariners effekt, mätt med blodprovet anti-Faktor Xa, undersöktes
    tillsammans med kliniska utfall kunde vi se att låga toppvärden och höga
    dalvärden var associerade med tromboembolism och blödning hos patienter med
    kritisk covid-19. Dessa lovande resultat måste undersökas vidare, även hos
    andra kritiskt sjuka patient. Eftersom trombosprofylax är en av de mest
    ordinerade behandlingarna för kritiskt sjuka skulle en förbättring av
    doseringen ha stor effekt på att minska antalet patienter som drabbas av
    tromboembolism och blödningar på intensivvårdsavdelningar över hela
    världen.
    Utöver mina covid-19-studier har jag fortsatt med sepsisforskning. Vi har
    tagit fram en algoritm för att identifiera septiska patienter med hjälp av
    elektroniska journaler. Med denna algoritm undersöker vi nu den verkliga
    förekomsten av sepsis, typ av infektioner som orsakar sepsis och vilka
    patienter som har högst risk för morbiditet och dödlighet av sepsis.

Undervisning

  • AT-ansvarig på Södersjukhuset för utbildning inom anestesi och
    intensivvård, 2018
    Ansvarig för läkarstudenternas utbildning inom anestesi och intensivvård,
    2019–2020
    Föreläser regelbundet för sjuksköterskor i specialistutbildning i hjärt-
    och lungstatus
    Föreläser regelbundet för ST-läkare i radiologi om smärtlindrande och
    sederande läkemedel

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Anknuten till Forskning, Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2021-2024

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för klinisk forskning o utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, 2024

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI