Om mig

ST-läkare i kärlkirurgi med ett intresse för epidemiologi och biostatistik. Disputerade 2016 på modifierbara faktorer kopplade till risken att drabbas av bukaortaaneurysm. Affilierad till Enheten för Kardiovaskulär- och Nutritionsepidemiologi (Miljömedicinska Instititutet, Karolinska Institutet) och till Kärlkirurgiska Forskargruppen på Södersjukhuset (SOSVASC).

Jag är med och driver flera studier kring epidemiologiska aspekter på aortasjukdom och utvärdering av endovaskulära behandlingsmetoder av bukaaortaaneurysm. På Södersjukhuset är jag även med och driver en studie huruvida kirurgisk behandling för rektusdiastas hos post-gravida kvinnor som inte haft nytta av gängse träningsmetoder är till nytta för att de snabbare skall återfå bålstabilitet och muskelfunktion.

Forskningsbeskrivning

Livsstil och risken för pulsåderbråck i buken

Syftet med mitt doktorandprojekt var att undersöka hur modifierbara livsstilsfaktorer, såsom fetma, kost och motion, skulle kunna påverka risken för att utveckla pulsåderbråck i buken. För att prospektivt kunna uppskatta risken använder jag mig av våra två kohorter: Svenska mammografikohorten (SMC) och Kohorten av svenska män (COSM).

Pulsåderbråck i buken är en vidgning av bukaorta som är associerad med hög mortalitet om denna vidgning fortsätter växa för att eventuellt rupturera. Eftersom utvecklingen av sjukdomen normalt sett sker utan symtom och det bästa sättet att identifiera den är via ultraljud, är det viktigt att identifiera personer som riskerar att drabbas så att de kan opereras innan ruptur sker. Dessutom skulle identifiering av livsstilsfaktorer som påverkar risken för sjukdomen i framtiden kunna användas som råd för patienter med upptäckt aneurysm. Rökning är starkt associerat med sjukdomen men andra livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka inflammation och oxidativ stress i bukaortaväggen har inte studerats till fullo. Vi har bland annat funnit en ökad risk för sjukdomen hos individer med för stort midjemått och en sänkt risk bland de som äter mycket frukt, dricker måttliga mängder öl eller vin, och hos de som motionerar regelbundet.

Efter min disputation har vi fortsatt att utforska ämnet och har bland annat studerat olika typer av fysisk aktivitet, hormonterapi hos postmenopausala kvinnor och hur anti-inflammatorisk kost påverkar risken att drabbas av sjukdomen.

http://ki.se/en/imm/unit-of-nutritional-epidemiology

Doktorsavhandling: Lifestyle and Risk of Abdominal Aortic Aneurysm

 

Endovaskulär behandling av aortasjukdom

Pulsåderbråck i buken kan behandlas med så kallade endovaskulära behandlingsmetoder. Dessa metoder blev populära på 90-talet och i takt med den tekniska innovationen kan vibehandla allt mer komplicerade bråck på stora kroppspulsådern. Uppföljning av nya metoder är viktigt för att säkerställa bästa möjliga vård för våra patienter men det finns lite data på området. Bland annat har vi studerat hur olika typer av endovaskulär behandling av pulsåderbråck står sig i förhållande till varandra och hur vi i Sverige står oss i relation internationellt. Studierna genomförs i samarbete med andra kärlkirurgiska enheter i Sverige, såsom Karolinska Universitetsjukhuset och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

http://ki.se/kisos/sosvasc

Utbildning

Forskarutbildning i medicinsk vetenskap (Juni 2012 – Maj 2016)

Enheten för Nutritionsepidemiologi, IMM, Karolinska Institutet, Stockholm

 

Läkarprogrammet (Aug 2006 – Jan 2012)

Karolinska Institutet, Stockholm

Akademiska priser och utmärkelser

3:e pris för bästa presentation på Europeiska Kärlkirurgiska Förbundets (ESVS) årsmöte 2018

Vinnare av bästa posterabstrakt vid Munich Vascular Conference 2015

Vinnare av Swedvascpriset för bästa kärlkirurgiska artikel 2015

Vinnare av bästa fria kärlkirurgiska föredrag under Kirurgveckan 2013

Vinnare av IMM poster awards 2013

Loading bibliometrics...