Om mig
Jag är biträdande lektor på Avdelningen för arbetsterapi, Institutionen för Neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Jag disputerade inom vårdvetenskap vid Karolinska Institutet - inom ramen för forskarskolan i vårdvetenskap med avhandlingen Return to work: exploring paths toward work after spinal cord injury and designing a rehabilitation intervention. Efter disputationen arbetade jag som postdoc vid Institutionen för Miljömedicin, enheten för interventions och implementeringsforskning för arbetshälsa (IRR), där jag fortfarande är anknuten. Jag samarbetar även med FoU Aleris Rehab Station Stockholm. Jag har en klinisk bakgrund som leg. arbetsterapeut med inriktning mot rehabilitering för personer med ryggmärgsskada på Spinaliskliniken/ Rehab Station Stockholm. Jag har även varit medarbetare i projektet Spinalis Botswana SCI Rehab project, ett partnerskap mellan Botswanas hälsoministerium och Stiftelsen Spinalis, delfinansierat av Sida.
Forskningsbeskrivning
Min forskning grundar sig i mitt intresse för personer vardagsliv, där arbete ofta har en betydelsefull plats för personens hälsa och delaktighet. Forskningen utförs i skärningslinjen mellan vetenskap och praktik.Mitt forskningsområde berör sjukskrivning, återgång i arbete vid sjukdom eller skada. Vidare har jag ett fokus på interventionsforskning.
Avhandlingsarbetet - som finansiserades av forskarskolan i vårdvetenskap och doktorandanslag från Norrbacka Eugenia Stiftelsen - syftade till att generera kunskap om återgång i arbete för att utveckla och utvärdera designen och genomförbarhet en av en komplex intervention som kan fungera som ett komplement till nuvarande system för återgång i arbete. Huvudhandledare Docent Eric Asaba. Avhandlingsarbetet utgick från Medical Research Councils riktlinjer för att utveckla och utvärdera komplexa interventioner. I designen användes en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder - där narrativ och deltagande ansats (photovoice), samt konstruktiv grundad teori, bidrog med kunskap om återgång i arbete för personer med ryggmärgsskada i Sverige. Resultatet visade på en komplexitet vid återgång i arbete genom att beskriva den plats återgång i arbete har i en persons vardagsliv och dennes sociala, arbetsmarknadsmässiga och samhälleliga sammanhang. Vidare visade resultatet visade på ett fragmenterad stöd vid återgång i arbete och en risk för en utebliven eller försenad arbetsrehabiliteringsprocess. Utvecklingen av ReWork-SCI innebar ett personcentrerat, strukturerat och koordinerat stöd vid återgång i arbete. Interventionen var genomförbar i ett klinisk sammanhang men mindre modellering av interventionen och förändringar i design är nödvändiga före utvärdering av interventionens effektivitet.
Sedan hösten 2019 har jag arbetat som postdoc på Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa (IRR), Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Jag har arbetat i projektet - Möjliggörande och hindrande faktorer samt etiska aspekter vid samverkan med syfte att öka återgång i arbete bland personer med psykisk ohälsa. Ett projekt med kvalitativ design som leds av Dr Elisabeth Björk Brämberg och genomförs tillsammans med forskare från Karolinska institutet, Uppsala universitet och Linköpings universitet, finansieras av AFA Försäkring. Projektet visar att samverkan vid återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa understödjer en dialog mellan primärvård, den anställde och dennes arbetsgivare som är betydelsefull för att utforma en plan för återgång till arbete. Projektet visar också på en problematik med otydliga inklusionskriterier och en vag beskrivning av samverkan, vilket innebär en risk för ojämlik tillgång och variation i praktik.
2019 tilldelades jag AFA Försäkrings postdoc-stöd för projektet - Problemlösningsbaserade samtal inom primärvården för att främja återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa – har interventionen effekt på korttidssjukfrånvaro, psykosociala faktorer och balans i vardagslivet? Projektet knyter an till projektet Problemlösningsbaserade samtal inom primärvården för att främja återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa – en kluster-randomiserad studie (PROSA) som leds av Dr Elisabeth Björk Brämberg och finansieras av FORTE. Postdoc-stödet sträcker sig över 2020-2021, under perioden ska jag undersöka interventionens effekt på korttidssjukfrånvaro, psykosociala faktorer samt balans mellan arbete och privatliv. Därtill kommer jag att analysera upplevda orsaker till sjukskrivning pga. psykisk ohälsa samt hinder och resurser i privat- och arbetslivet för återgång i arbete utifrån arbetstagares och arbetsgivares perspektiv. Projektet utförs delvis vid University of Groningen med Professor Ute Bultmann och inkluderar även medarbetare vid Gävle högskola och Göteborgs Universitet.
Publikationer i vetenskapliga tidsskrifter
Thurston C, Bezuidenhout L, Humphries S, Johansson S, von Koch L, Häger CK, Holmlund L, Sundberg CJ, Garcia-Ptacek S, Kwak L, Nilsson M, English C, Conradsson DM. Mobile health to promote physical activity in people post stroke or transient ischemic attack - study protocol for a feasibility randomised controlled trial. BMC neurology 2023 23;1 124-
Holmlund L, Bültmann U, Bergström G, Warnqvist A, Björk Brämberg E. Are psychosocial work factors and work-home interference associated with time to first full return-to-work after sick leave due to common mental disorders?. International archives of occupational and environmental health 2023 ;
doi:10.1007/s00420-023-01970-z
Holmlund L, Sandman L, Hellman T, Kwak L, Bramberg EB. Ethical aspects of the coordination of return-to-work among employees on sick leave due to common mental disorders: a qualitative study. DISABILITY AND REHABILITATION 2022 ; 1-10
doi:10.1080/09638288.2022.2084779
Holmlund L, Tinnerholm Ljungberg H, Bültmann U, Holmgren K, Björk Brämberg E. Exploring reasons for sick leave due to common mental disorders from the perspective of employees and managers - what has gender got to do with it?. International journal of qualitative studies on health and well-being 2022 17;1 2054081-
doi:10.1080/17482631.2022.2054081
Farias L, Holmlund L, Asaba E. Stakeholders' Expectations of Return-to-Work After Spinal Cord Injury: A 1-Year Follow-Up. OTJR-OCCUPATION PARTICIPATION AND HEALTH 2022 ; 15394492221097355-
doi:10.1177/15394492221097355
Azad A, Sernbo E, Svärd V, Holmlund L, Björk Brämberg E. Conducting In-Depth Interviews via Mobile Phone with Persons with Common Mental Disorders and Multimorbidity: The Challenges and Advantages as Experienced by Participants and Researchers. International journal of environmental research and public health 2021
Times cited 0
doi:10.3390/ijerph182211828
Holmlund L, Guidetti S, Eriksson G, Asaba E. Return-to-work: Exploring professionals' experiences of support for persons with spinal cord injury. Scandinavian journal of occupational therapy 2021 28;7 571-581
doi:10.1080/11038128.2020.1795245
Holmlund L, Hellman T, Engblom M, Kwak L, Sandman L, Tornkvist L, Bramberg EB. Coordination of return-to-work for employees on sick leave due to common mental disorders: facilitators and barriers. DISABILITY AND REHABILITATION 2020 ; 3113-3121
doi:10.1080/09638288.2020.1855263
Holmlund L, Guidetti S, Hultling C, Seiger Å, Eriksson G, Asaba E. Evaluating the feasibility of ReWork-SCI: a person-centred intervention for return-to-work after spinal cord injury. BMJ open 2020 10;8 e036000-
doi:10.1136/bmjopen-2019-036000
Holmlund L, Hultling C, Asaba E. Mapping Out One's Own Paths Toward Work: Focus on Experiences of Return to Work After Spinal Cord Injury. Qualitative health research 2018 28;13 2020-2032
doi:10.1177/1049732318782706
Holmlund L, Guidetti S, Eriksson G, Asaba E. Return to work in the context of everyday life 7-11 years after spinal cord injury - a follow-up study. Disability and rehabilitation 2018 40;24 2875-2883
doi:10.1080/09638288.2017.1362597
Bergmark L, Westgren N, Asaba E. Returning to work after spinal cord injury: exploring young adults' early expectations and experience. Disability and rehabilitation 2011 33;25-26 2553-8
doi:10.3109/09638288.2011.579224
Pedagogiska meriter
Grundutbildning Inom ramen för Arbetsterapeutprogrammet, Karolinska Institutet, sammanlagt ca 200 undervisningtimmar, Karolinska Institutet
Avancerad nivå Inom ramen för Förvärvade ryggmärgsskador – interprofessionellt vård- och rehabiliteringsperspektiv, 7,5 hp, Göteborgs Universitet
Inom ramen för Introduktion till planering och utveckling av program, 5 hp, Karolinska Institutet
Utbildning
Arbetsterapeutexamen, Umeå Universitet, 2001
Medicine magisterexamen, Karolinska Institutet, 2009
Doktorsexamen, Karolinska Institutet, 2019