Skip to main content

Om mig

Jag har en bakgrund i utredningssociologi och försäkringsmedicin och har medverkat  i olika forskningsprojekt sedan 1994.

Jag arbetar i en forskargrupp; Musculoskeletal & Sports Injury Epidemiology Center(MUSIC). I gruppen arbetar personer från olika professioner med intresse för muskuloskeletal hälsa och idrottsmedicin, såsom naprapater, fysioterapeuter, kiropraktorer och läkare. Vi har tillgång till omfattande forskningsdata av hög kvalitet i form av kohortstudier och kliniska randomiserade kontrollerade studier.- Se vidare forskningsprojekt MUSIC.

Jag har internationella forskningssamarbeten, framförallt med Institute of Health Policy, Management and Evaluation, University of Toronto, Kanada. 

Forskningsbeskrivning

Större delen av min forskning bedrivs inom ramen för MUSIC; se ovan.

Min forskning är inriktad på risk och prognostiska faktorer vid besvär i rörelseorganen, framförallt nacke och ryggsmärta.  Ett ämne som intresserar mig speciellt är inverkan av personers hälsoförväntningar på tillfrisknande. Jag är även delansvarig i idrottsmedicinska projekt; se nedan.

Det största pågående forskningsprojekt som jag leder omfattar en uppföljning av  ca 9,000 personer anställda inom kommun/landstingssektorn. Syftet är att undersöka betydelsen av goda hälso- och livsstilsfaktorer samt god psykosocial arbetsmiljö, för att  minska sjukskrivningsrisken över en 10- årsperiod. 

Andra aktuella projekt är predicera prognos vid posttraumatisk huvudvärk efter trafikolycka.

I samarbete med internationella forskargrupper söker vi också att med kvalitativ metod, få ökad förståelsen för hur patienter med muskuloskeletala besvär formar sina förväntningar på att tillfriskna från denna typ av besvär. 

Forskningsanslag

AFA European Spine Society RTF

Aktuella projekt

Randomiserade kontrollerade studier av interventioner

  • Manual Intervention Stockholm Neck Trial - STONE-studien 

Sker i samarbete med University of Ontario Institute of Technology, för att utvärdera effekten av massage och fysisk träning vid långvariga och funktionsnedsättande nackbesvär, och att studera det detaljerade förloppet av sådana besvär under en ettårsperiod.  Data från studien kommer också att användas för att identifiera prognostiska faktorer för framtida preventionsinsatser, samt för att göra en hälsoekonomisk bedömning av behandlingsstrategierna.

 

Kohortstudier av risk faktorer och prognostiska faktorer för nacke, rygg och/eller axelsmärta

  • Stockholms Folkhälsokohort – en uppföljningsstudie inom Stockholms Län

Frågeställningar:

Vilken betydelse har hälsossam livsstil betydelse för uppkomsten av nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen?

Vilken betydelse har hälsosam livsstil betydelse för prognosen vid nacke/ryggbesvär hos den allmänna befolkningen?   

Vilken betydelse har dålig självskattad arbetsförmåga och sömnproblem för risk och prognos vid nacke/ryggsmärta?

 

  • Svensk trafikskadekohort (STRIKS) – uppföljningsstudie av personskador efter mortorfordonskrascher

Frågeställningar

 

Kan man med godtagbar säkerhet, predicera vilka personer med posttraumatisk huvudvärk efter en trafikolycka, har ogynnsam prognos?

  • Karolinska Handball Study  - KHAST-studien: 

Ett  projekt som syftar till att fördjupa kunskapen om skador och funktionell status i axel/skuldra hos unga elithandbollsspelare. En kohort av ca 400 spelare, 15-17  år, från handbollsgymnasium i Sverige, följs över två säsonger avseende skulderskador, träning och match.

  • Hållbar hälsa  i kommuner och landsting HaKuL; 10-12 års uppföljning med avseende på sjukskrivning  

En uppföljning av ca 9,000 personer anställda inom kommun/landstingssektorn. Syftet är att undersöka betydelsen av goda hälso- och livsstilsfaktorer samt god psykosocial arbetsmiljö, för minskad sjukskrivningsrisk över en 10-12 årsperiod. Svar från omfattande frågeenkäter år 2000-2003 formar baslinjen i detta projekt och utfallen är låg/ingen sjukfrånvaro. Uppgifter om utfallet är hämtat från LISA-databasen, SCB.

Pedagogiska meriter

Flerårigt ansvarig för avancerad kurs i epidemiologiska metoder inom masterprogrammet i Folkhälsovetenskap.

Utbildning

Docent i epidemiologi, Karolinska Institutet, 2012

Medicine doktor, (epidemiologi), Karolinska Institutet, 2007     Avhandling: ”Epidemiological Aspects on Pain in Whiplash-Associated Disorders”. Huvudhandledare professor Anders Ahlbom

Fil kand. Utredningssociologi, Stockholms universitet, 2003

Loading bibliometrics...