Om mig
Isabelle Johansson tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 2014. Kort därefter fick hon en plats som Forskar-AT-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som utöver AT-tjänstgöring innebär ett års finansierad forskningstid.Hon är legitimerad läkare sedan slutet på 2016 och arbetar sedan januari 2018 som ST-läkare inom allmänmedicin vid Kvartersakuten Mörby Centrum AB.
Drivet av ett stort intresse för livsstil, välfärd och dess inflytande på folkhälsa kontaktade hon 2011 forskargruppen ledd av Professor Lars Rydén inför skrivandet av examensarbetet för läkarutbildningen. Detta arbete skrevs sedermera med fokus på hjärtsvikt kombinerat med typ 2 diabetes baserat på data från det nationella hjärtsviktregistret RiksSvikt. Examensarbetet ledde vidare till möjligheten att fortsätta forska som doktorand i gruppen inom ett projekt med fokus på epidemiologiska studier av hjärtsvikt och typ 2 diabetes för vilket hon våren 2017 försvarade sin doktorsavhandling med Docent Anna Norhammar som huvudhandledare.
Utöver sin medicinska utbildning har hon tillbringat ett år (2006-2007) med studier i Statsvetenskap, Sociologi och Latin vid Malmö Högskola och Lunds Universitet. Därutöver har hon 2005 studerat Franska språk och kultur vid Université de Stendahl i Grenoble, Frankrike.
Forskningsbeskrivning
Sambandet mellan diabetes mellitus och hjärtsvikt
Isabelle Johanssons doktorandprojekt bär titlen Diabetes mellitus och hjärtsvikt – studier av riskfaktorer, prognostiska indikatorer och behandling. Stora delar av doktorandprojektet baseras på data från det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt där sambandet mellan dessa två tillstånd studeras. Specifika frågeställningar rör hur prevalens, sjukdomsbild, etiologi och långtidsprognos ter sig hos patienter med typ 2 diabetes och hjärtsvikt jämfört med hjärtsviktspatienter utan diabetes. Skiljer sig män och kvinnor från varandra i dessa hänseenden? Erbjuds diabetespatienter med hjärtsvikt en god, evidensbaserad utredning och behandling? Existerar det en diabetesrelaterad kardiomyopati och hur ter sig i så fall denna?
Genom att förbättra kunskapsläget kring faktorer som påverkar utvecklandet och långtidsprognosen av hjärtsvikt vid samtidig diabetes hoppas vi kunna bidra till att tidigt identifiera riskindivider och optimera omhändertagandet av denna svårt sjuka patientgrupp.
Utbildning
2012-2017 - Forskarutbildning, Karolinska Institutet, Stockholm
2008-2014 - Läkarutbildning, Karolinska Institutet, Stockholm.
Akademiska priser och utmärkelser
Young Investigator Award – clinical science utfärdat av den Europeiska kardiologföreningen (ESC) vid den årliga kongressen i Munchen 2012.