Hjalmar Fors

Om mig

Som enhetschef för Hagströmerbiblioteket leder jag arbetet med att bevara och tillgängliggöra Karolinska Institutets samlingar av värdefulla äldre böcker, manuskript och bilder.

Forskningsbeskrivning

Som forskare inom vetenskaps- och medicinhistoria är mina huvudsakliga intresseområden kemi/alkemi, farmaci, naturalhistoria och bergsbruk från 1500-talets mitt till 1800-talets början.  Jag intresserar mig också för kunskapsutbyten mellan Europa och Kina, den medicinska gymnastikens moderna historia, teknikhistoria och STS (Science and Technology Studies). Teoretiskt intresserar jag mig för cirkulation av kunskap på global och europeisk nivå, samt filosofiska frågor om vetenskapens kunskaps- och maktanspråk, särskilt i dess möten med icke-europeiska kulturer.  Jag samarbetar också med naturvetare för att praktiskt återskapa vetenskapliga experiment och hantverkspraktiker (experimentell vetenskapshistoria).

Min senaste bok, The Limits of Matter: Chemistry, Mining and Enlightenment (Chicago, 2015) studerade alkemins och kemins roll i framväxten av vårt moderna materiebegrepp. En svensk översättning, Upplysningens element: Materia och världsbild under 1600- och 1700-talet, publicerades av Fri Tanke förlag år 2020.

Jag är forskningsledare för ett STINT-finansierat samarbete med CESIMA (Centro Simao Mathias de Estudos em Historia da Ciencia) vid Pontifica Universidade Católica i Sao Paulo, Brasilien. Syftet med projektet är att kritiskt granska och utveckla de teorier om globala kunskapsutbyten som sprungit ur fältet postkoloniala studier. Från svensk sida medverkar avdelningen för Vetenskapshistoria och Inst. för Idé- och Lärdomshistoria i Uppsala, samt Enheten för Medicinens Historia och Kulturarv, Karolinska Institutet.

Mitt senaste större forskningsprojekt, Att rekonstruera tidigmodern farmaci: Globala handelsnätverk, substanser och praktiker inleddes 2015 och avslutades 2018. Det var förlagt till inst. för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, och utfördes i samarbete med Nils-Otto Ahnfelt, som är analytisk farmaceutisk kemist. Genom att återskapa en tidigmodern medicin, kallad Hiärnes Testamente, rekonstruerade vi försvunna farmaceutiska, medicinska och botaniska färdigheter. Projektet integrerar medicinhistoria i det global- och vetenskapshistoriska forskningsfältet och omtolkar betydelsen av exotiska substanser i tidigmodern medicinsk praktik. Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.