Eva Åhrén, Hagströmer Library

Eva Åhrén

Verksamhetschef

Institution och organisatorisk tillhörighet:

Om mig

Jag är föreståndare för Hagströmerbiblioteket och chef för Medicinens historia och kulturarv, som är en verksamhet direkt under KI:s rektor. Vi har ansvar för att bevara, utveckla och tillgängliggöra KI:s kulturarvssamlingar, som består av äldre bok- och tidskriftssamlingar, manuskript, konst på papper, fotografier, vetenskapliga instrument, preparat av olika slag, samt KI:s konstsamling. Vi arbetar också med att utveckla och förmedla kunskap om KI:s historia, i ett vidare medicin-, vård- och vetenskapshistoriskt sammanhang.  I Medicinens historia och kulturarv ingår idag två enheter: Hagströmerbiblioteket och Forskning och föremål. Vi finns idag i Haga Tingshus, men förbereder en flytt till campus Solna 2022.

I mitt uppdrag ingår också att ansvara för arbetet med att integrera kultur och vetenskap, relaterat till KI:s Strategi 2030. Jag är ledamot av KI:s Kulturråd och leder även forskarteamet Medicin- och vetenskapshistoria, som ingår i Center for Healthcare Ethics, vid LIME. Forskningen vi bedriver handlar om medicin- och vetenskapshistoria i Stockholm under de senaste 350 åren – en historia där KI och dess föregångare Collegium Medicum spelar en framskjuten roll – och sätter denna i relation till globala och nationella sammanhang.

Efter min doktorandtid vid den tvärvetenskapliga institutionen Tema hälsa och samhälle, Linköpings universitet (1996–2002), har jag arbetat med medicinhistorisk forskning, men även som 1:e intendent och forskningschef på Nobelmuseet (2003–2007).

Forskningsbeskrivning

I min egen forskning gör jag djupdykningar i Karolinska Institutets medicin- och vetenskapshistoria, med fokus på materialitet, visualitet och epistemologi. Frågor jag arbetar med är till exempel: vilken betydelse hade arbetet med anatomiska, patologiska och zoologiska preparat för den vetenskapliga kunskapsutvecklingen vid KI under 1800-talet? Vilka vetenskapliga nätverk ingick KI:s forskare i under 1800-talet och vad spelade detta för roll för deras forskning och undervisning? Hur arbetade man med olika visualiseringstekniker och medieformer (teckningar, fotografi, litografi, modeller etc) i forskning och undervisning? Hur skapades och användes KI:s ca 350 moulager (vaxmodeller av kroppsdelar med hud- och könssjukdomar) som införskaffades under perioden 1900–1930? Vad kan de säga om Stockholms dåtida sjukdomspanorama, kunskapsläget och undervisningen i dermatologi och venereologi? Och hur bör de bäst bevaras för framtiden?

Innan jag anställdes vid KI år 2013 forskade jag vid National Institutes of Health (NIH) om bakteriologi i USA och NIH:s historia. Åren 2007–2010 forskade jag vid Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Projektet var finansierat av Riksbankens jubileumsfond och var en studie av Karolinska Institutets museer (anatomi, patologi, farmakologi, rättsmedicin, m. m.).

Utbildning

Fil. mag., Idéhistoria, Stockholms Universitet, 1994

Fil. dr, Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet, 2002

Posdoc, History of Medicine, Yale Univeristy, 2005-2006

Loading bibliometrics...