Eva Onjukka

Eva Onjukka

Anknuten till Forskning
E-postadress: eva.onjukka@ki.se
Besöksadress: M1:01 Anna Steckséns väg 41, 17176 Stockholm
Postadress: K7 Onkologi-Patologi, K7 Forskning Tedgren, 171 77 Stockholm
Del av:

Om mig

  • * Sjukhusfysiker på Karolinska Universtitetssjukhuset och FoU-ansvarig inom
    extern strålbehandlingsfysik
    * Fellowship från Cancerfonden: Real-world data för evidensbaserad
    stråldosplanering vid huvud/hals-cancer
    * Disputerad 2011 vid University of Liverpool, Storbritannien
    * Aktiv inom European Society for Radiotherapy and Oncology (ESTRO)
    * Intresseområden: Radiobiologisk modellering, biverkningar efter
    strålbehandling, optimering av dosplaner för strålbehandling
  • främst
    inom områdena huvud/hals-cancer och SBRT
    * Handledaruppdrag: 1 genomfört doktorandarbete, 2 pågående
  • 7
    genomförda examensarbeten på magisternivå
    * Även publicerat under namnet Eva Rutkowska

Forskningsbeskrivning

  • Varje år får ca 4000 patienter strålbehandling på Karolinska
    Universitetssjukhuset. De flesta patienter behandlas med extern strålterapi
    men sjukhuset erbjuder även behandling med brachyterapi, strålkirurgi och
    protonterapi. Behandlingarna optimeras i nära samarbete mellan
    sjukhusfysiker, onkologer och onkologisjuksköterskor och många projekt
    pågår för att studera utfallet av olika behandlingar för att
    kontinuerligt förbättra behandlingsmetoderna. Eftersom varje patient har en
    unik anatomi, och eftersom tumören som ska behandlas ser olika ut för olika
    patienter, ger en optimerad strålplan väldigt olika fördelning av
    stråldosen för varje patient. Risken för biverkningar från
    strålbehandlingen är starkt kopplad till 3D-dosfördelngen i respektive
    organ. Detaljerad information om strålplanerna finns sparad i
    dosplaneringssystemet, inklusive dosens fördelning i varje del av patienten.
    -------- Projekt inom huvud/hals-cancer --------------------------------------
    Sedan 2013 samlas på Karolinska alla huvud/hals-cancerpatienters
    uppföljningsdata i ett elektroniskt kvalitetsregister, inklusive data om
    biverkningar. Idag innehåller detta register mer än tvåtusen patienter, i
    vissa fall med flera års uppföljningstid efter behandlingen. Tillsammans
    med behandlingsdata erbjuder detta många möjligheter att skapa modeller av
    behandlingens effekt för att strukturerat lära sig av tidigare erfarenhet.
    Forskargruppen kopplad till kvalitetsregistret består av flera kliniskt
    aktiva fysiker och onkologer. Mitt arbete stöds sedan 2023 av ett fellowship
    från Cancerfonden och ett anslag från Varian Medical Systems. Tidigare
    arbeten har finansierats från Radiumhemmets forskningsfonder.
    .... Genomförd forskning
    Vi har studerat utfallet för huvud/hals-cancerpatienter som fått
    rebestrålning. Vi införde en tydlig definition av rebestrålning där
    överlappande volym ska ha fått minst 60 Gy från fösta behandlingen och
    minst 40 Gy från rebestrålningen. Volymen som fått minst 100 Gy
    korrelerade med risken för akuta biverkningar. Dosrestriktioner för
    blödning från carotis och ostoradionekros från litteraturen kunde
    bekräftas med våra data där 3D-dosfördelningarna summerats efter
    deformabel registrering mellan CT-bilderna som använts för dosplanering.
    Uppföljningen visade på långtidsöverlevnad utan allvarliga biverkningar
    efter rebestrålningen för många patienter, men även att man med
    långtidsuppföljning ser en högre incidens av allvarliga biverkningar än
    man visat i tidigare studier med kortare uppföljning.
    En retrospektiv analys av en kohort som behandlats med doseskalering visade
    på likvärdiga resultat för boost med brachyterapi respektive
    simultanintegrerad boost med VMAT. Doseskalerade behandlingar jämfördes med
    standardbehandlingar men slutsatserna begränsades av en snedfördelning
    mellan grupperna med avseende på viktiga prognostiska faktorer.
    Forskningen inom rebestrålning och doseskalering utgjorde Anna Embrings
    doktorandarbeten.
    .... Pågående forskning
    Vi har en vision om att utveckla ett ramverk för evidensbaserad
    stråldosplanering. Det handlar om att utveckla en teknisk lösning för
    integration av prediktiva modeller i dosplaneringssytemet, med stöd för
    både enkla och komplexa dosparametrar. Men det handlar även om att utveckla
    en strategi för att identifiera den lämpligaste evidensen att förlita sig
    på i utformningen av dosplanerna. Våra lokalt utvecklade modeller har
    styrkan att de baserar sig på registerdata (s.k. real-world data), med
    exempel på väldigt lång uppföljning, där vi kan förvänta oss att
    träningsdata matchar våra framtida patienter väl. Å andra sidan finns det
    modeller publicerade på mer styrda dataset, som kan lida mindre av
    oavsiktlig snedvridning, och som har validerats i en extern kohort.
    Samtidigt fortsätter arbetet med att analysera risken för biverkningar
    utifrån det lokala kvalitetsregistret. En multivariat modell för risken att
    utveckla muntorrhet efter strålbehandling för huvud/hals-cancer har tagits
    fram, baserat på 753 patienter. Då modellen baseras på registerdata hellre
    än data från kliniska studier, vilket är vanligare i litteraturen, är
    patientmaterialet ovanligt stort och modeller kan tas fram som lämpar sig
    som beslutsstöd vid behandling. De första resultaten finns publicerade och
    vidare ska modellen förfinas och anpassas för klinisk användning.
    Vi undersöker även dos-respons för sväljningssvårigheter efter
    strålbehandling. En voxel-baserad analys som syftar till att identifiera
    vilka delar av anatomin som, om de skadas vid bestrålning, kan orsaka
    sväljningssvårigheter är pågående. Jag utvecklar ett flöde för
    automatisk registrering av CT-bilder till en standardanatomi för att kunna
    se i vilka delar stråldosen skiljer sig år för de patienter som fått
    nämnda biverkan jämfört med de som inte fått den. I en alternativ ansats
    definieras olika volymer utifrån anatomin för att sedan samla in
    dosstatistik som kan jämföras med utfallet, och möjligheten att göra
    detta i stor skala med hjälp av AI-baserad automatisk inritning av
    strukturer undersöks.
    -------- Projekt inom SBRT ---------------------------------------------------
    Sedan SBRT (stereotactic body radiotherapy) utvecklades på Karolinska
    Universitetssjukhuset i början på 1990-talet har många patienter, med
    olika diagnoser, behandlats med denna teknik. Flera projekt pågår för att
    utvärdera effekten av behandlingen, utifrån patientens unika
    dosfördelning.
    .... Pågående forskning
    HILUS är en multicenter-studie om effekten av SBRT för patienter med
    centralt belägna lungtumörer. Man observerade flera fall av akut blödning
    och det är viktigt att reda ut vilka aspekter av behandlingen och/eller
    sjukdomen som leder till denna biverkan. För att kunna avgöra om
    stråldosen till huvudbronkerna påverkar risken för akut blödning har en
    större, retrospektiv, kohort inkluderas i nästa fas av studien (HILUS III).
    Den första analysen publicerades i juli 2023 och en DVH-baserad
    dos-responsanalys pågår. Denna studie lyfte fram hög dos till
    huvudbronkerna och intermediärbronken som särskilt riskabel. Vi publicerade
    2022 en review-artikel om känsligheten för dos till olika delar av
    bronkträdet.
    I HILUS IV har bronker ritats in i CBCT- och 4DCT-bilder för att studera
    osäkerheten i levererad dos till bronkerna. Sedan ska en ackumulerad dos
    beräknas fram med avsikt att skapa en starkare dos-responsmodell.
    .... Genomförd forskning
    När apikala lungtumörer behandlas med SBRT kan plexus brachialis få höga
    stråldoser som ibland leder till brachial plexopati. Under 2019 publicerade
    vi incidensen i en kohort på 52 retrospektivt utvärderade patienter där vi
    även anpassade en dosresponsmodell.
    Effekten av SBRT för stora tumörer (>
  • 5 cm i diameter) har utvärderats
    retrospektivt i en stor kohort av patienter med ett flertal diagnoser och
    tumörlokalisationer i lunga och buk. En prediktiv modell för lokal kontroll
    har tagits fram, inklusive dos/volym-parametrar för tumören.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI