Om mig

Jag är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet där jag arbetar halvtid med forskning och utbildning. Jag är också leg.psykolog, leg.psykoterapeut och psykoanalytiker och arbetar kliniskt och med handledning. Med ätstörningar har jag arbetat sedan 80-talet och jag var en av grundarna för Kunskapscentrum för Ätstörningar. Jag anser att forskning om ätstörningar och klinisk verksamhet kan berika varandra och att det är väsentligt att sprida kunskap om och förståelse av ätstörningar till kliniker och allmänheten. Jag har varit ansvarig för KI:s Uppdragsutbildning om ätstörningar sedan kursstarten 2002 och har lett utvecklingen av internetutbildningar vid Kunskapscentrum för Ätstörningar. Under nio år var jag styrelseordförande för brukarorganisationen Frisk & Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) som gav mig viktiga inblick ätstörningsområdet från patienters och anhörigas perspektiv. För närvarande samarbetar jag med Studentlitteratur och docent Rasmus Isomaa i Finland om Förstå och bemöta ätstörningar, en bok med bidrag från viktiga ätstörningsexperter i Sverige som vänder sig till behandlare och allmänheten. Utgivning är planerad till årsskiftet 2021-22.

Forskningsbeskrivning

Under åren har min forskning kretsat främst kring psykologiska faktorer vid ätstörningar. Jag har varit intresserad av hur självbild, anknytning, affekt reglering och mentalisering påverkar utveckling och tillfrisknande från ätstörningar. Jag har även varit intresserad av frågor som rör förväntningar och upplevelser av behandling,  klassificering av ätstörningar, graviditet och ätstörningar samt behandling av ätstörningar med hjälp av drop-in verksamheter och mobila team. Här på CEDI arbetar jag bland annat nära projektet Polygenic Risk of Anorexia Nervosa and its Clinical Expression (PACE) som är ett tvärvetenskapligt projekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan genetiska faktorer i anorexia nervosa och patienters subjektiva upplevelser av sin sjukdom. PACE bygger vidare på genetisk forskning på CEDI som tyder på att en benägenhet att reagera på ”negative energy balance” (dvs. svält och hunger) på ett positivt sätt kan öka risken att utveckla anorexia nervosa. PACE kommer att använda ”polygenic risk scores” för att definiera fyra grupper av patienter med anorexia nervosa: 1) hög risk - fortfarande sjuk, 2) hög risk - frisk, 3) låg risk - fortfarande sjuk, 4) låg risk - frisk. Dessa fyra grupper kommer att djupintervjuas om sina subjektiva upplevelser av ”negative energy balance”, ätstörningssymptom, självbild, relationer i familjen och erfarenheter av behandling. Kvalitativ analys av intervjuerna kommer att identifiera teman i de olika grupperna och resultaten kommer att användas för att bättre förstå utmaningar som uppstår i behandling av anorexia nervosa och för att utveckla nya behandlingsinterventioner och utbildningsprogram som kan leda till bättre utfall.

Utvalda publikationer

  • Clinton, D. N. & Norring, C., red. (2002) Ätstörningar: Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder, Stockholm, Natur & Kultur.
  • Clinton, D. (2010). Towards an ecology of eating disorders: creating sustainability through the integration of scientific research and clinical practice. European Eating Disorders Review, 18, 1-9.
  • Clinton, D., Almlöf, L., Lindström, S., Manneberg, M. & Vestin, L. (2014). Drop-in access to specialist services for eating disorders: A qualitative study of patient experiences. Eating Disorders: The Journal of Treatment and Prevention, 22, 279-291.
  • Brundin Pettersson, C., Zandian, M. & Clinton, D. (2016). Eating disorder symptoms pre- and postpartum. Archives of Women’s Mental Health, 19, 675-80.
  • Clinton, D. & Birgegård, A. (2017). Classifying empirically valid and clinically meaningful change in eating disorders using the Eating Disorders Inventory, version 2 (EDI-2). Eating Behaviors, 26, 99-103.
  • Holmqvist, R. & Clinton, D., red. (2018). Relationella perspektiv på handledning. Stockholm: Liber.
  • Forsén Mantilla, E., Clinton, D. & Birgegård, A. (2019). The unsafe haven: Eating disorders as attachment relationships. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 92: 379-393. DOI:10.1111/papt.12184.
  • Levallius, J., Clinton, D., Högdahl, L. & Norring, C. (2020). Personality as predictor of outcome in internet-based treatment of bulimic eating disorders. Eating Behaviors, 36: https://doi.org/10.1016/j.eatbeh.2019.101360

Utbildning

  • M.A. (Hon.) i psykologi vid Edinburghs universitet, 1981.
  • M.App.Sci. i klinisk psykologi vid Glasgows universitet, 1983.
  • Ph.D. i psykologi vid Stockholms universitet, 1994.
Loading bibliometrics...