Om mig

Christer Svensén föddes 1950 i Stockholm och tog 1971 reservofficersexamen, Kungliga Sjökrigsskolan i Näsby Park, och 1975 examen som civilekonom, Handelshögskolan Stockholm. Fram till 1978 var han redovisningschef och ekonomichef vid Svenska Finans och Boliden.

Han tog 1985 läkarexamen vid Karolinska Institutet, blev 1993 specialist respektive 2006 docent i anestesi- och intensivvård och tjänstgjorde 19931999 som helikopterläkare inom SLL. Han har arbetat som expeditionsläkare i bland annat Afrika och på Antarktis. Han disputerade på KI 1998.

Han utnämndes 1995 till örlogskapten och marinläkare. Han deltog i utlandsstyrkan i Adenviken 2009 och är styrelseledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet. 2000-2007 arbetade han som Associate professor vid University of Texas Medical Branch, Galveston, Texas, USA, och innehar medicinsk licens (USMLE) i delstaterna Texas och New York. Han tilldelades 2005 Clinical Scholar Research Award, USA.

Christer Svensén är överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och innehar en kombinationstjänst som även omfattar undervisning och kliniskt arbete. Christer utnämndes den 1 januari 2013 till professor i anestesiologi vid Karolinska Institutet och är även studierektor för forskarutbildningen vid KI SÖS och ansvarig för den kliniska anestesiundervisningen av kandidater på kirurgterminen. 

Forskningsbeskrivning

Christer Svensén studerar effekter av cirkulatorisk övervakning och vätskebehandling till patienter före, under och efter operation. Vätsketillförsel med ledning av blodtryck och urinproduktion har ofta lett till att patienten lagrar onödig vätska i kroppen, vilket påverkar såväl sjuklighet som mortalitet. Studier görs av infusionslösningars distribution i kroppen vid olika patologiska tillstånd samt av icke invasiva metoder för att bedöma vätskestatus samt av vätsketillförsel till patienter i samband med sepsis och septisk chock.

I samband med operation ges vätska för att understödja patientens cirkulation, och för att säkerställa flödet av syre ut i vävnaderna. Men historiskt har alltför mycket vätska tillförts. Därför försöker man idag ge vätska mer precist och genom nya både invasiva och icke invasiva metoder, säger han.

Det är också viktigt med kunskap om hur andra vävnader i kroppen påverkas. Under senare år har Svenséns forskargrupp därför med ljusabsorption studerat om olika vävnader påverkas av vätsketillförseln.

- Om man ger för lite vätska, får man dålig genomblödning. Om man i stället ger för mycket, sväller exempelvis den mycket känsliga tarmen och får därmed svårare att läka ihop.

Att tillföra vätska innebär att ge vatten till vatten, eftersom kroppen består av cirka 60 procent vätska. Det gör det svårt att mäta effekten. Det kan därför vara en fördel att titta på utspädningen i plasma, så kallad volymkinetik.

Christer Svensén samarbetar även med en grupp vid Vilnius universitet, Litauen, kring utvecklingen av icke invasiv övervakning. Forskargrupperna utvecklar en halvstängd loop, ett system för vätsketillförsel, i syfte att ge rätt mängd vätska vid rätt tillfälle så att inte kroppen övervätskas.

Inom ett doktorandprojekt i Stockholm studeras vätskegivningen i samband med sepsis och septisk chock. På Södersjukhuset finns många sådana patienter på den kirurgiska intensivvårdsavdelningen. Sepsis, blodförgiftning, är ett hyperinflammatoriskt tillstånd med hög dödlighet, 30-40 procent. Kliniskt får dessa patienter ofta successivt alltmer vätska för att hålla igång cirkulationen, men frågan är var gränsen går, säger Christer Svensén. Om patienten tillförs för mycket vätska, påverkar detta dödligheten.

I doktorandprojektet presenteras ett enkelt, passivt benlyfttest som kan visa om vätsketillförseln är tillräcklig.

- När patienternas ben lyfts, kan vi se om blodet rinner tillbaka, det vill säga om hjärtat svarar. Om det inte sker, behöver inte mer vätska ges, förklarar han.

Forskningen bygger till stor del på kunskap från gruppens hemodynamiska forskning. Med hjälp av modeller påminnande om de inom farmakokinetiken, där läkemedelsdistribution i kroppen studeras över tid, har studier av infusionslösningars distribution i kroppen gjorts vid olika sjukdomstillstånd.

Han samarbetar också med sin gamla forskargrupp vid University of Texas Medical Branch i Galveston, Texas, respektive med en grupp i Kina. I samarbetet med University of Texas pågår cirkulationsforskning där försökspatienter sövs samtidigt som forskarna studerar hur olika läkemedel samverkar.