Skip to main content
img_5666.jpg

Anne Örtqvist

Anknuten

Om mig

Jag disputerade 2015 vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik med avhandlingen "Early life origins of asthma - genetic and environmental factors in twin and kin". Mina studier fokuserade på eventuella riskfaktorer före, under och strax efter graviditet för barnets senare hälsa. 

Sedan jag disputerade har jag avslutat min allmäntjänstgöring och är nu ST-läkare på Kvinnokliniken vid Visby Lasarett, Gotland. 

Parallellt med kliniken är jag affilierad till Olof Stephanssons grupp vid avdelningen för klinisk epidemiologi. Mina projekt kommer att fokusera på graviditetsrelaterade faktorer och deras association till kvinnors hälsa. 

Forskningsbeskrivning

Beskrivning av forskningsområdet för de ingående projekten in min avhandling: 

Syftet med min avhandling var att studera möjliga orsaksfaktorer för astma hos barn. Genom att kombinera information från nationella register, frågeformulär och  prospektivt insamlad klinisk data, med tvilling- och syskonanalyser, vill vi hitta unika och delade miljö-och genetiska risk- och friskfaktorer som kan tänkas vara orsaken till varför en eller båda tvillingarna i ett tvillingpar, eller att ett eller flera syskon i en familj, insjuknar i astma.

Fokus för studierna i min avhandling var framförallt fostertillväxt, samt exponering för antibiotika under fosterlivet och tidig barndom, och risken att utveckla astma.

1. Fostertillväxt och astma

Vi har tidigare visat att det finns ett signifikant samband mellan födelsevikt (som kan fungera som en proxy för fostertillväxt hos tvillingar) och astma. Detta samband var oberoende av delade miljö-och genetikfaktorer, vilket talar för att födelsevikten är kausalt kopplat till astma. Studien baserades på en kohort av 10918 tvillingar från CATSS, där information om tvillingarnas födelsevikt  inhämtades från medicinska födelseregistret samt astmastatus från intervjuer med föräldrarna.

Vi fortsätter nu att undersöka effekten av fostertillväxt och astma, genom att titta på sambandet mellan födelsevikt hos tvillingar och deras lungfunktion i 9-14 års ålder. Vissa mått på lungfunktion, som är sämre än förväntat för en individ efter att man tagit hänsyn till hens ålder, kön och längd, är starkt kopplat till astma, och används i kliniken för att diagnostisera astma. Denna studie baseras på en klinisk uppföljning av tvillingarna i CATSS, i en studie som heter STOPPA.

2. Antibiotikabehandling och astma

Det har tidigare föreslagits att  behandling med antibiotika av gravida kvinnor samt unga barn kan leda till en ökad risk för astma i barndomen. Vi har precis avslutat en syskonstudie, där man jämför syskon som har astma med syskon som inte har astma, för att se om detta samband kan vara orsakat av delade miljö-och genetikfaktorer, alternativt att det är antibiotikan i sig som orsakar astma.  Våra resultat talar emot ett orsakssamband mellan antibiotikabehandling och astma i barndomen. Studien publicerades nyligen i the BMJ och hittas här http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6979.

3. Validering av astma i nationella register

Det har tidigare saknats ett validerat utfallsmått på astma som kan användas i stora populations- och registerbaserade studier. Vi samlade därför in medicinska journaler från vårdcentraler och sjukhus, som motsvarade de datum då astmaläkemedel hade blivit förskrivet, alternativt en astmadiagnos hade givits. Journalerna granskades därefter mot förutbestämda kriterier för astma. Baserat på denna granskning kunde vi visa att astmaläkemedel rapporterade i Läkemedelsregistret kan användas som en proxy för astma, samt att astmadiagnoser från Patientregistret håller hög kvalitet.

Utbildning

Läkarexamen, Karolinska Institutet, 2013

Med. Dr, Karolinska institutet, 2015

ST-läkare inom obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Visby Lasarett, 2018

Loading bibliometrics...