Om mig
Doktorerade 2006 inom arbetspsykologi och har sedan dess forskat om arbetstider, stress, återhämtning och säkerhet inom en rad olika yrkesgrupper. Är verksam vid Karolinska Institutet och leder olika forskningsprojekt om arbetstider och återhämtning inom vården. Driver också en uppdragsutbildning om patientsäkerhet från ett systemperspektiv.
Forskningsbeskrivning
Jag driver flera olika forskningsprojekt där jag och mina medarbetare undersöker arbetstider och återhämtning inom vården och vilka implikationer det har för hälsa och patientsäkerhet.
Återhämtning är en viktig nyckelfaktor för att man ska klara av en period av hög stress och belastning. Återhämtning kan bestå dels av sömn och dels av pauser, vila och aktiviteter som ger energi. Under sömnen sker en rad uppbyggande processer i kroppen och sömnen har ett stort återhämtningsvärde. Samtidigt är det paradoxalt nog just under stressfulla perioder, då återhämtning behövs som mest, som det ofta också är svårt att få till återhämtningen. Ett fokus för gruppens projekt är att undersöka hur man kan stärka återhämtning både på individ och organisationsnivå i relation till arbetsrelaterad stress och oregelbundna arbetstider.
Förutom belastning och stress så utgör vårdpersonalens arbetstidsscheman en viktig förutsättning för återhämtning. Olika schemamodeller och olika typer av skift eller skiftkombinationer kan påverka möjligheterna för återhämtning och ha implikationer för hälsa och säkerhet. Arbetstidsforskningen har utmynnat i en rad råd kring olika aspekter kring schemaläggningen (läs mer på skiftarbetaren.se). Men vissa aspekter finns det fortfarande relativt lite kunskap om, t.ex. vilka faktorer vid individuell schemaplanering som främjar hållbarhet eller hur korta vilotider (<11 timmar mellan passen) påverkar stress och kognition.
Vår forskning utgår från en systemsyn vilket innebär att vi studerar återhämtning och arbetstider både på individ och organisationsnivå. Målet är att bidra med kunskap som kan användas i ett systematiskt arbete med trötthet som en risk för hälsa och patientsäkerhet, så som vid ett ledningssystem för trötthet.
Pågående projekt
Arbetstider och återhämtning under Covid 19 pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden? (Finansieras av AFA) https://ki.se/cns/arbetstider-och-aterhamtning-under-covid-19-pandemin-gar-det-att-skapa-hallbara-arbetsvillkor
Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation (Finansieras av FORTE) https://ki.se/cns/korta-vilotider
Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)? (Finansieras av AFA)
Nyligen avslutade projekt
Bädda för kvalitet: Proaktiva strategier för återhämtning i främjandet av hälsa och arbetsprestation. (Finansierades av AFA) https://ki.se/media/88984/download
Pedagogiska meriter
Jag är kursledare för kursen Säkerhet i komplexa system – patientsäkerhet i teori och praktik 15 hp.
Att förstå patientsäkerhet utifrån interaktionen mellan människa, organisation och teknik (MTO-perspektivet) är centralt i kursen. Likaså relaterar kursen till de nya nationella riktlinjerna för patientsäkerhet från Socialstyrelsen. Arbetet med patientsäkerhet är ständigt pågående och det finns mycket att lära från det som just nu sker inom hälso- och sjukvården. Målet är att deltagarna ska få en fördjupad kunskap om patientsäkerhet från ett systemperspektiv och kunna applicera dessa på den egna verksamheten. Mer information om kursen finns här https://utbildning.ki.se/media/32185/download
Kursen riktar sig till chefsläkare, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, beslutsfattare och andra som arbetar med kvalitets, och patientsäkerhetsfrågor på olika nivåer inom hälso -och sjukvårdssystemet, både inom kommunal, och landstingsanknuten vård. Den vänder sig även till de som är verksamma inom hälso- och sjukvårdens utbildningssektor eller myndigheter med intresse och ansvar för patientsäkerhetsfrågor.