Ann-Sofie Backman

Om mig

 Ann-Sofie Backman gjorde sin grundutbildning till läkare på Karolinska Institutet 1991-1997 med ett uppehåll för utbyte inom emergency medicine och intensive care på Mayokliniken, Rochester, USA 1996. Det första vikariatet var på Skadepoliklinikken i Trondheim samma år. AT tjänstgöringen gjordes i Falun och efter detta startade hon år 2000 i det då nyetablerade akutläkarprojektet på Södersjukhuset. Avhandlingsarbetets frågeställningar utgick från akutvårdsorganisationen och kartlade akuta sökorsaker till akut och primärvård.

2006 anställdes hon på Gastromottagningen Karolinska universitetssjukhuset, disputerade 2010 och blev specialist i Internmedicin samma år och sedermera specialist i gastroenterologi 2012. Därefter följde en profilering mot ärftlig magtarmcancer (ex FAP och Lynchs syndrom) där forskningsfrågor lyfts från den kliniska vardagen. 

Biträdande överläkare 2017. Överläkare i gastroenterologi och hepatologi 2018. Under jan-aug 2019 var hon tf patientflödeschef för Ärftlig cancer, BES, Tema cancer, och från hösten 2019 fram till 2022 Tumörgruppsansvarig för ärftliga gastrointestinala syndrom på samma enhet.

Vetenskaplig sekreterare i Svensk internmedicinsk förening 2016-2018

Vetenskaplig sekreterare i Svensk gastroenterologisk förening från maj 2018- maj 2021.

Från 14 november 2022 är hon forskningsledare på Medicinkliniken, Gastroenheten Ersta sjukhus och ansvarar då för strategiska forsknings och utbildningsfrågor samt kliniska prövningar inom den gastroenterologiska verksamheten parallellt med egen forskning samt klinik som omfattar magtarmmottagning och endoskopiska undersökningar.

Fokus för forskning och klinik är högriskindivider för magtarmcancer på grund av ärftlig, metabol eller inflammatorisk orsak.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskningsbeskrivning

Patienter med Lynch syndrom (LS) har en kraftigt ökad risk att drabbas av kolorektal cancer (tjocktarmscancer) i ung ålder (<50 år). LS patienter erbjuds därför årliga koloskopier för att upptäcka tidiga cancerförändringar i preventivt syfte. En koloskopi (tjocktarmsundersökning med slang) kan dock aldrig garantera upptäckt av tidig cancer med 100% utan är alltid beroende av teknisk kvalitet, tarmens rengöringsgrad och undersökaren. Hitills finns inget tolerabelt medicinskt preparat som skulle kunna vara motiverad för en större patientgrupp för förebyggande behandling för att undvika utveckling av tidig snabbväxande cancer, vilket ytterligare skulle öka patienternas trygghet. Aspirin har visat sig minska kolorektal cancer och polyputvecklingen i denna grupp med 50-60% men har en biverkningsprofil som innefattar gastrointestinala besvär där magtarmblödning är den allvarligaste biverkan. Det är därför svårt att motivera unga personer att ta aspirin profylaktiskt då man bör äta detta livslångt för att uppnå tillräcklig preventiv effekt. Mesalamin/5-ASA är en vältolererad farmakologisk substans som används för livslång behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom. Det finns studerade farmakokinetiska likheter med aspirin vilket skulle möjliggöra samma preventiva effekt på kolorektal cancer utan aspirins biverkningar. Detta är en studie mellan flera europeiska center (Bologna, Italien Luigi Riciardiello, Szezcin, Polen Jan Lubinski, Hvidovre Danmark Lars Joacim Lindberg / Christina Therkildsen) och nationella center (Sahlgrenska/ David Ljungman , Umeå/ Gustav Silander, Uppsala/ Peter Thelin Schmidt) Studen öppnade för inklusion under våren 2022 på Karolinska universitetssjukhuset. Sahlgrenska samt Umeå universitetssjukhus sommaren 2022 liksom Hividovre universitetssjukhus i Köpenhamn.

Studien har finansiering från Vetenskapsrådet samt Cancerfonden och är en randomiserad, 3-armad dubbelblind fas II klinisk behandlingsstudie som syftar till att jämföra 2400mg 5-ASA (Mezavant), 1200mg 5-ASA mot placebo hos LS patienter under en två års lång behandlingsperiod.  540 genbärare av MMR genen utan aktuella synliga cellförändringar i tarmen (inkluderande patienter med endoskopiskt avlägsnade polyper) kommer randomiseras 1:1:1 varav planerat 50 st i Sverige. Behandlingstiden är två år. Randomisering och inkludering kommer ske i samband med årlig koloskopi som redan idag erbjuds i klinisk praxis. Studien kommer inte påverka ordinarie intervall och kontroll av tarmen. Prov från serum och feces (blod och avföring) kommer analyseras med avseende på biomarkörer och för att bedöma fördragsamhet med studiepreparatet. Biopsier kommer tas vid koloskopi år två samt i händelse av cellförändring. Studiedeltagarna följs med regelbundna telefonsamtal och klinisk kontroll under studien. En 50% reduktion av nya cellförändringar/polyper  är förväntad. Sex år efter terapins avslutande kommer en telefonuppföljning att göras. Genom att kunna klargöra Mesalamins preventiva förmåga av kolorektal cancer, tolerabilitet och effekt vid Lynch syndrom kommer vi kunna att göra en stor vulnerabel ung population en stor tjänst.

Maj 2019 registrerade hon Sophie Walton Bernstedt som doktorand med avseende på att studera Lynch syndrom i en svensk population. Hon har genomgått forskarskolan i molekylär medicin vid Karolinska institutet och juni 2019 registrerades Martin Måhl med fokus på FAP, kirurgiska komplikationer och epidemiologi Martin tog en paus i arbetet 2020 och arbetet med operationsresultat efter rekonstruktion vid Familjär adenomatös polyps fortsätter nu i samarbete med Daniel Mira, läkarstudent.

2022 registrerades gastroenterolog Alexander Frank som doktorand. Han är antagen till Regionens forskarskola i kliniska prövningar fom HT 2022.

Pedagogiska meriter

Undervisningen av läkarstudenter är en grundbult i det dagliga arbetet och intresset startade i samband med en mentorsutbildning på Södersjukhuset. Hon verkade initialt från 2006 som undervisningsansvarig på Gastro men intresset av undervisningsfrågor växte och 2011-2013 verkade hon som amanuens för kursen i Internmedicin och sedan januari 2014 är hon studierektor för kursen i Solna. När hon tillträdde var hon den yngsta på den posten och enda kvinnan sedan > 20 år.

Hon utsågs som bästa pedagogiska handledare av kursen år 2012-2013. Samma år drev hon en interprofessionell studentmottagning i projektform på öppenvården på Gastromottagningen i Solna.

Utöver grundkursen undervisar hon om "Gastrointestinala hormoner och matsmältningen" för preklin T2, sedan 2010,  samt håller sedan 2010 i en kurs i "Akut och kronisk gastrointestinal blödning och buksmärta" för T11, en integrerad kurs i medicin och kirurgi som är AT-förberedande på 7,5 hp.

Utvecklat och projektlett introduktion av den studentaktiverande pedagogiken "Team based learning"  inom Gastroenterologi och hepatologi vilket inneburit ett förbättrat användande av kompetensen på site Huddinge och site Solna i grundutbildningen sedan 2018.

ST studierektor för Gastroenterologi och hepatologi Karolinska universitetssjukhuset maj 2016-dec 2018

Att pröva olika former av studentaktiverande tekniker i seminarier och föreläsningar samt i kliniken under den verksamhetsförlagda utbildningen är en drivkraft och en utmaning i sig, där belöningen är  att följa studenternas utveckling genom utbildningen till målet som färdiga läkare.

 

 

 

 

 

 

 

Utbildning

Leading for change, ledarskapsutbildning för ST studierektorer, KI 2018-2019

Forskarhandledningskurs, KI 2017

Framtidens pedagogiska ledare, KIs ledarskapsutbildning 2015-2016

Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp KI 2011-2012

Forskarskolan i klinisk epidemiologi 2004-2006.

 

 

Akademiska priser och utmärkelser

Pedagogiskt pris för bästa handledare Kursen i Klinisk medicin, Internmedicin  48 hp Karolinska Institutet 2013