dsc_0277.jpg

Anna Jervaeus

Lektor, biträdande

Institution och organisatorisk tillhörighet:

Om mig

Jag är sjuksköterska sedan 2003 och har en magister i global hälsa. Min kliniska erfarenhet är företrädesvis från cancersjukvård.

Efter doktorsexamen i maj 2014 har jag nu en tjänst som biträdande lektor på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Arbetet innebär handledning, undervisning och examinering på sjuksköterskeprogrammet, olika terminer samt på specialistsjuksköterskeprogrammet i onkologi, barn och ungdom samt distrikt. 

Jag är delaktig i flera forskningsprojekt (se nedan för mer information) och jag tillhör forskargruppen Wengström group https://ki.se/nvs/wengstrom-group samt projketgruppen https://ki.se/nvs/global-halsa-omvardnad-och-hallbar-utveckling vid sektionen för omvårdnad.

Under 2016 och 2017 arbetade jag som koordinator i Programmet för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (PUF-V). Programmet arrangerar ett bredd utbud av lärandeaktiviteter för doktorander inom vårdvetenskap och som dessutom erbjuder samlingsplatser för utbyte av erfarenheter och nätverkande.  

 

Forskningsbeskrivning

Jag disputerade 2014 på en avhandling med titeln: Being young with a cancer experience Health-related quality of life with special focus on independence and sexuality.

Ett av de forskningsprojekt jag deltar i är ett screeningprojekt (Screening of Swedish Colons, SCREESCO) där 18 landsting ingår. Arbetsuppgifterna är fokuserade på deltagarupplevelser i screeningprogrammet och innebär datainsamling (både kvalitatitav och kvantitativa data), analys och manusskrivande samt arbete med att söka anslag. Jag har varit huvudansvarig för en datainsamling där ett flertal enkäter ingår som bl a mäter oro, ångest hos de som valt att delta respektive de som valt att inte delta, hur de resonerade kring beslutsfattandet samt förmåga att ta till sig hälsoinformation (hälsolitteracitet). Denna data är delvis publicerad och andra delar analyseras just nu och en doktorand, som jag är bihandledare till, är involverad i arbetet. Projektet är tänkt att fortsätta och vi skissar just nu på den planeringen.

Ett annat forskningsprojekt jag arbetar i är OptiTrain och huvudsyftet med denna randomiserade kontrollerade studie är att, hos kvinnor med bröstcancer och under pågående behandling med cytostatika, jämföra effekten av olika träningsprogram innehållande styrketräning och/eller uthållighetsträning. Syftet är också att jämföra effekten av ovanstående träningsprogram för att undersöka om det påverkar det fysiskt och/eller psykiska välbefinnandet hos dessa kvinnor. Just nu genomförs 5-årsuppföljning. Projektet kommer fortsätta med en del avseende att undersöka kognitiv funktion hos de kvinnor som ingått i OptiTrain och om träning kan ha en positiv inverkan. Vi kommer även inhämta referensdata från befolkningen i stort. 

Jag har också varit delaktig i ett samarbetsprojekt med Nederländerna där vi undersökt kvinnors uppfattningar om personlig riskbaserad bröstcancerscreening och primärprevention. Olika arbetsmetoder har använts såsom litteraturöversikter, fokusgrupper och insamling av enkätdata online. Litteraturöversikterna är slutförda och fokusgrupperna genomfördes under våren 2017 och resultaten är publicerade.

Från hösten 2019 är jag involverad i ett nytt projekt avseende återhämtning och behov av stöd efter aneurysmal subarachnoidalblödning.

Kort bakgrund: Vårdkedjan i Sverige för patienter med aSAH skiljer sig från den som gäller för patienter med ischemisk stroke, aSAH-patienter vårdas på neurokirurgiska kliniker, en del patienter får rehabilitering i efterförloppet, men detta gäller inte alla. Dessa patienter är heller inte inkluderade i det svenska strokeregistret, Riks-Stroke, deras uppfattning om vårdens kvalitet, upplevd hälsa och behov av stöd i efterförloppet följs därmed inte upp. Påfrestningen för närstående till dem som insjuknat i aSAH är ett relativt outforskat område, trots att det är känt att relationer med närstående har en stor betydelse för patientens förmåga till återhämtning.

Syftet med studien är att undersöka återhämtningen och behovet av stöd det första året efter aneurysmal subarachnoidalblödning hos både patienter och närstående, vilka deltagit i intervjuer. Vi arbetar just nu med analys av intervjuerna.

 

Pedagogiska meriter

Handledning och examination av examensarbeten, grund- och avancerad nivå, 2014-pågående

Färdighetsträning och examination av kliniska moment, 2014-2017

Halvtidsbedömningar samt seminarieledare under verksamhetsförlagd utbildning, 2014-2017

Undervisning i vetenskaplig teori och metod, grund- och avancerad nivå, 2014- pågående

Kursansvarig Omvårdnad vid cancersjukdom, valbar kurs, 7.5 p grundläggande nivå, 2015-2017

Examinator Omvårdnad inom hematologisk vård, 7.5 p avancerad nivå, 2017  

Utbildning

  • Sjuksköterskeexamen från Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet, 180 (120) poäng, 2000-2003
  • Medicinsk antropologi, Lunds universitet, 7,5 (5) poäng, 2005
  • Hematologi, Linköpings universitet, 15 (10) poäng, 2006
  • Medicine magisterexamen med huvudområdet global hälsa, Karolinska Institutet, 60 poäng, 2009-2010
  • Forskarutbildning, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, 2010-2014. Avhandlingens titel: Being young with a cancer experience Health-related quality of life with special focus on independence and sexuality
  • Grundläggande högskolepedagogik, Karolinska Institutet, 2014
  • Introduktionskurs för forskarhandledare, Karolinska Institutet, 2016
  • Pedagogik för forskarhandledare, Karolinska Institutet, 2017-2018
  • Integrativ omvårdnad, 7,5 poäng, Karolinska Institutet, 2018

Akademiska priser och utmärkelser

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor: Nominerad till Årets bästa avhandling inom pediatrisk omvårdnad 2014

Loading bibliometrics...