Om mig

Jag är docent i psykologi med bakgrund vid Uppsala Universitet och Region Stockholm, och har arbetat med kvalitetsregister, kvalitetssäkring, diagnostik, utbildning och forskning inom ätstörningar sedan 2005. På MEB vid Karolinska institutet ingår jag i Cynthia Buliks forskargrupp och forskar kring skärningspunkten mellan biologiska och kliniska/psykologiska variabler vid ätstörning.  

Forskningsbeskrivning

De huvudsakliga projekt jag är involverad i, förutom medverkan i EDGI, är:

Polygenic Risk of Anorexia Nervosa and its Clinical Expression (PACE)

PACE är ett tvärvetenskapligt projekt som tittar på förhållandet mellan genetik och subjektiva upplevelser av anorexia nervosa. Det använder kvalitativa intervjuer och psykologiska data för att undersöka erfarenheter av ”negative energy balance” (dvs svält och hunger), självbild, familjemönster och behandlingsrelationer i grupper av personer med egen erfarenhet av anorexia nervosa som har höga respektive låga nivåer av genetiska riskfaktorer. PACE fokuserar på hur genetiska och psykologiska faktorer samspelar i anorexia nervosa och kommer att bidra till utveckling av psykologiska och pedagogiska hjälpmedel som kan användas för att lösa viktiga kliniska utmaningar. De som arbetar med PACE inkluderar David Clinton, Andreas Birgegård, Emma Forsén Mantilla, Virpi Leppä, Katarina Lindstedt, Elin Monell, Jet Termorshuizen, Laura Thornton och Cynthia Bulik.

 

COVID-ED Sverige

Projektet undersöker hur personer med ätstörningserfarenhet, antingen nuvarande eller tidigare ätstörning, upplever perioden under Corona-pandemin. Vi frågar via en webbenkät om livssituation angående arbete, social distansering och erfarenheter av egen och andras kontakt med Covid-19, men framför allt är vi intresserade av hur deltagarna upplever att deras ätstörningssymptom och orosnivå förändrats, samt om tillgången till och kvaliteten på vården påverkats (för de som går i ätstörningsbehandling). De som tillfrågas är personer som tidigare medverkat i ANGI eller BEGIN, och som vi därför vet har haft och eventuellt har ätstörning. Vi hoppas kunna bidra med kunskap om hur personer med ätstörning, som kan vara mer sårbara för förändringar av den typ som pandemin medfört (t.ex. uppbrutna rutiner, minskat socialt stöd), upplever sin vardag och vilka specifika utmaningar de möter. Det kan informera om hur vården kan behöva anpassas, och vilket stöd personer med tidigare eller nuvarande ätstörning kan behöva. Parallellt samlas samma frågor in i Nederländerna och USA, och vi avser sammanställa och jämföra situationen i alla tre länderna för att undersöka likheter och skillnader. Alla tre insamlingarna är longitudinella, alltså sker vid flera tillfällen, för att vi ska kunna analysera hur deltagarnas upplevelser utvecklas över tid. Projektet startade i maj 2020 och ettårsuppföljningen sker vår/sommar 2021. Projektet leds av Andreas Birgegård, och medverkar gör Jet Termorshuizen, Emma Forsén Mantilla, Androula Savva, Stina Borg, Afrouz Abbaspour, David Clinton och Cynthia Bulik.

 

Taking the LEAP: A randomized, multi-center, efficacy trial of the compuLsive Exercise Activity theraPy (LEAP) - a cognitive behavioural program targeting compulsive exercise in patients with eating disorders

Tvångsmässig träning är kopplat till mer allvarlig ätstörningsproblematik, ökad självmordsbenägenhet, och sämre behandlingsutfall för patienter med ätstörning. Ca 50% av patienter med ätstörning tränar tvångsmässigt, men det saknas systematiska insatser för att behandla problematiken i svensk ätstörningsvård. Föreliggande projekt är ett samarbete med Ätstörningsenheten i Örebro, Stockholms Centrum för Ätstörningar, Anorexi- och bulimienheten i Göteborg samtätstörningsenheten i Uppsala och syftar till att utvärdera effekterna av en behandling utvecklad för att hjälpa patienter förändra sitt träningsbeteende. Behandlingen, the compuLsive Exercise Activity TheraPy (LEAP), är ett kognitivbeteendeterapeutiskt program med goda preliminära resultat. LEAP ges i grupp som ett tillägg till sedvanlig ätstörningsbehandling och består av 8 sessioner. I fokus är bl.a. att utmana snedvridna värderingar om träning, samt att utveckla och pröva mer hälsosamma förhållningssätt. Deltagarna är 128 patienter med ätstörning och tvångsmässig träning som symtom, som slumpmässigt fördelas till att få sedvanlig behandling eller sedvanlig behandling plus LEAP. Grupperna jämförs sedan gällande bl.a. tvångsmässig träning, ätstörningssymtom, och BMI, initialt, efter 3 månader, samt efter 6 månader. Om LEAP har goda effekter, erbjuder programmet ett kostnadseffektivt sätt att behandla det vanligast förekommande beteendesymtomet bland patienter, vilket bör förbättra behandlingsutfall. Projektet leds av Emma Forsén Mantilla och Elin Monell, medverkar gör Andreas Birgegård, David Clinton och Caroline Meyer.

 

Utvalda publikationer

 

  1. Forsén Mantilla E, Clinton D, Birgegård A. The unsafe haven: Eating disorders as attachment relationships. Psychol Psychother Theory, Res Pract. 2019;92(3). doi:10.1111/papt.12184
  2. Garke M, Sörman K, Jayaram-Lindström N, Hellner C, Birgegård A. Symptom shifting and associations with mental illness: A transdiagnostic approach applied to eating disorders. J Abnorm Psychol. 2019;128(6). doi:10.1037/abn0000425
  3. Watson HJ, Yilmaz Z, Thornton LM, et al. Genome-wide association study identifies eight risk loci and implicates metabo-psychiatric origins for anorexia nervosa. Nat Genet. 2019;51(8). doi:10.1038/s41588-019-0439-2
  4. Huckins LM, Hatzikotoulas K, Southam L, et al. Investigation of common, low-frequency and rare genome-wide variation in anorexia nervosa. Mol Psychiatry. 2018;23(5). doi:10.1038/mp.2017.88
  5. Monell E, Clinton D, Birgegård A. Emotion dysregulation and eating disorders—Associations with diagnostic presentation and key symptoms. Int J Eat Disord. 2018;51(8). doi:10.1002/eat.22925
  6. Monell E, Levallius J, Forsén Mantilla E, Birgegård A. Running on empty - a nationwide large-scale examination of compulsive exercise in eating disorders. J Eat Disord. 2018;6(1). doi:10.1186/s40337-018-0197-z
  7. Andersén M, Birgegård A. Diagnosis-specific self-image predicts longitudinal suicidal ideation in adult eating disorders. Int J Eat Disord. 2017;50(8). doi:10.1002/eat.22730
  8. Backholm K, Isomaa R, Birgegård A. The prevalence and impact of trauma history in eating disorder patients. Eur J Psychotraumatol. 2013;4(SUPPL.). doi:10.3402/ejpt.v4i0.22482
  9. Birgegard A, Norring C, Clinton D. DSM-IV versus DSM-5: Implementation of proposed DSM-5 criteria in a large naturalistic database. Int J Eat Disord. 2012;45(3). doi:10.1002/eat.20968
  10. Birgegård A, Björck C, Clinton D. Quality assurance of specialised treatment of eating disorders using large-scale Internet-based collection systems: Methods, results and lessons learned from designing the Stepwise database. Eur Eat Disord Rev. 2010;18(4). doi:10.1002/erv.1003
  11. Birgegård A, Björck C, Norring C, Sohlberg S, Clinton D. Anorexic self-control and bulimic self-hate: Differential outcome prediction from initial self-image. Int J Eat Disord. 2009;42(6). doi:10.1002/eat.20642
  12. Runfola CD, Thornton LM, Pisetsky EM, Bulik CM, Birgegård A. Self-image and suicide in a Swedish national eating disorders clinical register. Compr Psychiatry. 2014;55(3). doi:10.1016/j.comppsych.2013.11.007
Loading bibliometrics...