Skip to main content

Kemiska risker

Karolinska Institutet (KI) bedriver en ”anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet" och många av de ämnen (kemikalier, smittor, radioaktiva ämnen, läkemedel etc) som hanteras inom KI:s laborativa verksamheter är farliga på ett eller annat sätt.

Innan arbete med farliga ämnen påbörjas så ska hanteringen riskbedömas.

Med kemiska risker avses de risker som kan uppstå vid hantering av kemiska produkter och med hänsyn till både arbetsmiljö, yttre miljö och säkerhet. Alla medarbetare på KI som hanterar kemiska produkter på sin arbetsplats ska ha kännedom om vilka lagar, regler och rutiner som gäller på området samt ansvarar för att följa dessa.

Definitioner

(enligt §4 i AFS 2011:19)

Kemisk produkt

Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning eller utgör avfall som består av kemiska produkter.

Kemisk riskkälla

En kemisk produkt, ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom

  • sina hälsofarliga egenskaper
  • sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena används eller förekommer
  • sin temperatur
  • att minska halten syrgas i luften 
  • att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion

Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, och som kan medföra allergier och toxiska effekter omfattas också av definitionen "kemisk riskkälla".

Hantering

Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande förfaranden.

När ämnen med okända egenskaper hanteras så gäller försiktighetsprincipen, d.v.s. ämnet ska betraktas som "farligt" och hanteras därefter.

För vissa kemikalier krävs särskilda tillstånd för att få hanteras.

Klara kemikaliedatabas

Enligt lagar och föreskrifter så ska professionella användare föra register över de kemiska produkter som kan innebära risk för hälsa och/eller miljö. På KI ska verksamheterna använda KLARA för att föra register över alla de kemikaliska produkter som hanteras.

Registret ska uppdateras kontinuerligt och i början av varje kalenderår genomför KI en kemikalieinventering i KLARA. I KLARA finns också ett riskbedömningsverktyg.

I KLARA kan man:

  • Söka efter information om kemiska produkter i kemikaliedatabasen
  • Föra kemikalieregister och göra årliga inventeringar (med streckkoder om man vill)
  • Ta ut rapporter och listor
  • Riskbedöma hantering av kemiska produkter

Behörigheter i KLARA:

  • Kemikalieinventerare (en eller flera per grupp/enhet, delegeras av närmsta chef)
  • Riskbedömare (alla som vill och behöver)
  • Läsrättighet (kemikalieregister och/eller riskbedömningar, t.e.x. som gruppinloggning)

Konton i KLARA är alltid personliga (förutom gruppinloggningar för läsrättighet) och inloggningsinformation får aldrig delas med andra. Inloggning och behörigheter i KLARA administreras av institutionens kemikalieombud.

För behörighet som inventerare krävs kurs i KI:s regi i KLARA kemikalieinventering/kemikalieregister samt en signerad delegering från sin närmsta chef. Rollbeskrivning och delegation finns på sidan Delegationsordning.  

Information om aktuella KLARA-kurser publiceras på sidan Utbildning och kurser via Miljö- och Säkerhetsenheten

KLARA Kemikalieinventering

I början av varje kalenderår ska alla verksamheter på KI som innehar kemikalier göra en obligatorisk kemikalieinventering i KLARA. Inventeringen är vanligtvis öppen under 4 - 8 veckor och syftet med inventeringen är att uppdatera kemikalieregistret. Inventeringen ligger till grund för de rapporter som KI är ålagd att lämna till olika tillsynsmyndigheter.

Vid inventeringen ska registret uppdateras med avseende på:

  • Produkter (namn, CAS, KLARA-id, koncentration, innehåll etc)
  • Mängder (mängden på behållaren/förpackningen)
  • Max lagrad mängd (för verksamheters om har stora mängder brandfarliga ämnen)
  • Leverantörer (den som produkten är köpt ifrån)
  • Säkerhetsdatablad (SDB, från den leverantör som produkten är köpt av, skall vara på svenska och enligt CLP/REACH)
  • Klassificering (enligt leverantörens SDB och enligt CLP/REACH)
  • Lokaler (rätt campus, byggnad, hus, våning och rumsnummer)

Läkemedel och narkotika ska inte registreras i KLARA. Antikroppar och proteiner behöver inte registreras, såvida de inte är blandade med kemikalier (t.e.x. natriumacid som ofta används som konserveringsmedel).

Kit, cellmedia, buffertar och alla gasbehållare skall registreras.

Det är rekommenderat att använda KLARA streckkoder för att öka säkerheten och för att spara tid och resurser. Läs mer om streckkodsfunktionen nedan.

Kontakta institutionens kemikalieombud för hjälp med konto och behörighet i KLARA samt vid behov av support kring KLARA och inventering.

KLARA - Streckkoder

För att höja säkerheten kring kemikaliehantering och för att förenkla kemikalieinventeringen så har KI implementerat en streckkodsfunktion i KLARA. Nedan beskrivs de olika funktioner som ingår i KLARA streckkoder.

1) Grundläggande funktion som används för inventering

KLARA genererar en unik streckkod för varje kemisk produkt och som skrivs ut och sätts på behållaren/förpackningen. Vid inventering läses produkternas streckkoder av med en streckkodsläsare vilket leder till en uppdatering av gruppens/enhetens kemikalieregister.

Rekommenderat är att också generera unika streckkoder för olika rum/förvaringsplatser/hyllor och att sedan ”logga in” kemikalierna på rätt plats för att på så vis veta var kemikalier är placerade.

2) Utökad funktion som används för att förvara kemikalierna på ett säkert sätt

Kemiska produkter och förvaringsplatser tilldelas (manuellt) egenskaper kopplade till den unika streckkoden, t.e.x. syra, bas, lösningsmedel, baskemikalie e.t.c. Systemet kommer då att larma ifall en produkt loggas in på fel ställe, t.e.x. om en syra loggas in där baser förvaras.

3) Utökad funktion som används för att hålla reda på var kemikalien befinner sig

Både förvaringsplatser och personer får unika streckkoder och streckkodsystemet används för att i det dagliga arbetet "logga in" och "logga ut" produkter från förvaringsplatser och personer, d.v.s. att kemikalier alltid har en position. Detta passar de grupper som innehar ett stort antal kemikalier som delas av många personer, t.e.x. ett gemensamt kemikalieförråd.

4) Logga in med personlig streckkod

Istället för att logga in med användarnamn och lösenord så är det möjligt att logga in i med en personlig streckkod. Streckkoder genereras i KLARA eller så kan man använda en befintlig streckkod på t.e.x. ett passerkort.

Kom igång med streckkoder: För att använda KLARA streckkoder så behöver man vara behörig KLARA kemikalieinventerare. Dessutom behövs en särskild behörighet för KLARA streckkoder. Kontakta institutionens kemikalieombud för hjälp med behörigheter i KLARA samt information om installation av streckkods-appen.

Du behöver också en installationsfil, ”BarcodePcApp”, som finns att hämta i Software Center.

Skrivare och scanner (bekostas av verksamheten):

  • Zebraskrivare: GK42-102520-000
  • Scanner, streckkodsläsare (finns både trådlösa och de med sladd)
  • Etikett: LAB 8000T CRYOCOOL Perm Adhes 30*15mm 25.4mm core 3R
  • Färgband: 05095GS06407.

Storlek på etikett anpassas till behov, detta är rekommenderade dimensioner för "vanlig" användning.

Skrivare och scanner finns att beställa via KI:s ramavtal. Viktigast är att skrivaren är kompatibel med KLARA streckkods-App (frågor rörande kompabilitet kontakta support@port.se), och därför är det rekommenderat att använda den angivna skrivaren, men det kan finnas andra alternativ som fungerar lika bra.

Val av skanner är mer flexibelt och beroende av behovet. Skall systemet användas för in- och utloggning av kemiska produkter så kan det vara klokt att investera i en trådlös skanner.

KLARA – Struktur och substruktursökning

I stället för att söka efter kemiska produkter i KLARA med hjälp av produktnamn, IUPAC-nomenklatur, trivialnamn, CAS eller KLARA-id så är det även möjligt att söka på struktur, "exakt struktur” eller "substruktur”.

För att lägga till strukturen för en molekyl i KLARA så behövd behörighet som "skrivanvändare molekylstruktur", d.v.s rättighet att lägga in nya molekylstrukturer i KLARA. För detta krävs att man är organisk kemist eller motsvarande, d.v.s att man har tillräckliga kunskaper om molekylstrukturer.

Det går att rita nya strukturer manuellt i ritverktyget, men det går även att importera s.k MOL-filer.

Säkerhetsdatablad (SDB)

Informationen i KLARA baseras till största del på information från leverantörers SDB, t.e.x produkters namn, synonymer, artikelnummer, klassning, ingående ämnen mm. Som användare av kemiska produkter i ditt arbete så är du ålagd att ha tillgång till kemiska produkters SDB vid hantering av farliga kemikalier.

Det är många på arbetsplatsen som kan ha användning av SDB, i första hand de som hanterar produkten, men det är många fler som bör vara informerade om de kemiska riskerna. Personer som arbetar i anslutning till riskkällan, t.e.x städpersonal, tekniker och administrativ personal. Men även miljösamordnare, inköpare och transportansvariga kan behöva ha tillgång till SDB.

Här är några vanliga områden som SDB används för:

  • Göra riskbedömningar av de miljö- och hälsorisker som är förknippade med den aktuella kemiska produkten, som underlag för att utforma säkra arbetsplatser och arbetsmetoder
  • Utgöra underlag för nödlägesrutiner samt stöd vid nödlägen
  • Vara ett stöd vid inköp av kemiska produkter
  • Utgöra underlag för kemikaliemål/substitution/utfasning av farliga kemikalier
  • Utgöra underlag för hur produkter ska hanteras som avfall

Leverantören ska lämna SDB till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Bladen bör inte vara äldre än två till tre år. Det är vanligt att SDB:s skickas i elektronisk form, mottagaren ska dock först godkänna detta.

Det kan vara en värdefull service att bladen dessutom finns tillgängliga på företagets webbplats. Det förekommer brister i leverantörernas säkerhetsdatablad. Var därför inte rädd för att kontakta leverantören för att lämna synpunkter eller begära kompletteringar. Ett säkerhetsdatablad ska innehålla 16 olika huvudrubriker.

CMR-klassificerade kemiska produkter

I Arbetsmiljöverkets AFS 2011:19 § 38-44 framgår vilka regler som gäller för s.k. CMR-produkter.

CMR-klassade kemiska produkter är produkter med följande farokoder:

H350: Kan orsaka cancer

H340: Kan orsaka genetiska defekter

H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet

Och de är märkt med (infoga bild senare)

En CMR-klassad kemisk produkt får endast hanteras om det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten genom att använda andra kemiska produkter som utgör mindre risk. Om utredningen visar att det inte är möjligt att ersätta en CMR-klassad produkt, så skall det utarbetas lokala rutiner och regler för hur arbetet ska bedrivas samt göras skriftliga riskbedömningar innan arbetet påbörjas.

Följande uppgifter skall särskilt tydligt framgå i riskbedömningen:

1. Inom vilka platser och utrymmen produkten kan förekomma samt vilka åtgärder som skall vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.

2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal.

3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs.

4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation skall övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk.

Om misstanke finns att personer blivit exponerade för hälsofarliga halter av ett CMR-ämne, så skall arbetsgivaren (prefekten, gruppledaren) upprätta ett register över de personer som blivit exponerade samt definiera uppskattad exponeringsnivå. Detta register skall sparas på KI i 40 år.

Därför är det viktigt att göra noggranna riskbedömningar samt att ta fram rutiner så att hantering av CMR-ämnen utförs på ett sådant sätt att risken för farlig exponering minimeras. 

Inköp av kemiska produkter

Inköp av nya kemikalier ska göras så att mängden kemikalier som köps in minimeras, samt att det säkerställs att kemikalierna endast är avsedda för användning inom KI:s verksamhet. Antalet personer som beställer kemikalier ska begränsas, varje institution/motsvarande bör utse inköpsansvarig(a) person/er som har kännedom om avtal och regler på området.

Inköp görs via avtalade leverantörer, information om ramavtal och direktupphandling finns på Medarbetarportalen på sidan Inköp och Upphandling

Levererade paket ska förvaras säkert, till dess att de förs ut i verksamheten av personer med kännedom om vilken typ av produkter som beställts.

Förberedelser inför inköp av kemiska produkter:

  • En riskbedömning ska göras innan beställning för att förebygga risker som kan uppkomma någonstans under inköpskedjan. Hela hanteringen, från inköp till avfallshantering, behöver riskbedömas.
  • Undersök om den kemiska produkter kräver tillstånd eller är förbjuden att användas. Ev. tillstånd och dispenser ska vara på plats innan beställning görs.
  • För CMR-klassificerade produkter ska en dokumenterad utredning göras innan beställning för att undersöka om det går att använda en mindre farlig produkt istället.
  • Vissa allergiframkallande kemiska produkter kräver utbildningsintyg innan hantering påbörjas. Utbildningen ska vara genomförd innan beställning görs.
  • Det finns ämnen som kräver att arbetsgivaren ordnar med medicinska kontroller innan arbete påbörjas, tex .

Vid import/köp av kemiska produkter från annat land utanför EU och EES så gäller särskilda importregler.

Riskbedömning av hantering av farliga kemikalier

Innan laboratoriearbete med kemikalier påbörjas ska man utvärdera ifall det finns några risker med hanteringen/metoden, och ifall skyddsåtgärder samt hanteringsinstruktioner krävs. Det ska också finnas en nödlägesrutin på plats ifall det sker ett spill eller i händelse av olycka.

Ansvarig för att riskbedömningar utförs är närmsta chef, men själva riskbedömningen utförs företrädesvis av den som skall utföra hanteringen. Riskbedömningskravet omfattar all hantering, även förvaring, transport och avfall. Hänsyn skall tas till både säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö. Hänsyn skall även tas till lokaler, medarbetare och andra berörda, och det är viktigt att också säkerställa att gifter, toxiner och andra potenta ämnen inte är tillgängliga för obehöriga.

Det kan också finnas risk för sabotage och spioneri.

Hanteras ämnen med okända egenskaper så gäller försiktighetsprincipen, d.v.s ämnet skall betraktas som farligt för både människa och miljö.

Riskbedömningar ska signeras av ansvarig person (chefen) och förvaras i anslutning till de lokaler som hanteringen sker samt regelbundet revideras, särskilt om nya omständigheter eller kunskaper tillkommer.

Det är viktigt att alla berörda på arbetsplatsen är informerade och förstår de risker som föreligger - tex kan det vara nödvändigt att riskbedömningen är skriven på både svenska och engelska.

I KLARA finns en modul för riskbedömning med tillhörande instruktion. Inloggning till KLARA får man genom att kontakta institutionens kemikalieombud. Kurser i KLARA riskbedömning erbjuds regelbundet alla KI-anställda och information om dessa hittar man på sidan "Utbildningar och kurser via Miljö- och säkerhetsenheten" under Laboratoriesäkerhet.

Checklista för riskbedömning

En skriftlig riskbedömning kan göras i valfritt riskbedömningsverktyg (t.ex KLARA) eller på ett blankt papper. Börja med att riskbedöma de vanligaste metoderna och som innebär störst risk (t.ex farligaste kemikalierna). Fokusera på de farligaste delarna (riskfyllda momenten) av hanteringen.

Riskbedömningen skall omfatta:

  • Metodbeskrivning och lokaler
  • Riskkällor såsom ämnen och produkter, riskkällornas klassificering, koncentration, volym, mm
  • Riskfyllda moment och situationer
  • Typ av exponering (andning, hud etc)
  • Personskyddsinstruktioner (handskar, ventilation mm)
  • Förebyggande åtgärder (utbildningskrav, läkarundersökning etc)
  • Åtgärder vid olycka/spill (nödlägesrutin, spillkit, larm)
  • Bedömd total risk (efter att åtgärder beslutats så skall den vara låg)
  • Namn på riskbedömare (den/de som utför hanteringen)
  • Signatur (ansvarig chef)

Substitution och utfasning av farliga kemikalier

Farliga kemikalier ska enligt lag fasas ut eller så ska användningen av dessa minskas/minimeras, särskilt gäller detta produkter som består av eller innehåller:

  • Halogenerade lösningsmedel (byts ut mot icke-halogenerade dito)
  • Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller
  • CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionsstörande)

KI:s kärnverksamhet skall kontinuerligt jobba aktivt med att minska mängderna av dessa ämnen. Förutom att minska mängderna av dessa kemikalier, har KI mätbara kemikaliemål som en del av KI:s uppsatta miljömål.

Kemikaliemål 2016-2018 – ”KI reduceringslista”

Som ett led i KI:s övergripande miljö-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete har en lista på elva kemiska ämnen tagits fram, som KI:s laborativa verksamheter ska prioritera att minska användningen och mängderna av, fram till 2018.

  • Triton X-100
  • Akrylamid
  • Formaldehyd
  • Blågel
  • Borsyra
  • Dimetylformamid (DMF)
  • Imidazol
  • Hydrazin
  • Koboltklorid
  • Nickelklorid
  • Etidiumbromid

Produkter som innehåller en eller flera av dessa ämnen finns upptagna på ”KI reduceringslista” i KLARA produktdatabas. Dessa elva ämnen är utvalda utifrån att de är CMR-klassade och/eller miljöfarliga och att de är vanligt förekommande i stora mängder på Karolinska Institutet.

Praktiskt innebär substitution att undersöka om det finns alternativ till de farliga kemikalier som används i undervisning och forskning, exempelvis genom att:

  • byta ut en enskild kemikalie (t.ex. ett lösningsmedel) eller
  • att byta till en annan metod där mindre farliga produkter används

Går det inte att substituera så skall man i stället försöka minimera mängden farliga kemikalier som används, t.ex. genom att:

  • göra färre försök och/eller att arbeta i mindre skala
  • man ska också försöka begränsa mängder genom att kassera gamla kemikalier och sådana som inte används
  • att beställa mindre mängder vid inköp av nya produkter är också ett bra sätt att minska mängden farliga kemikalier
  • att köpa kit och färdiga blandningar i stället för rena och koncentrerade produkter

Tillståndspliktiga kemikalier

Det finns kemikalier som inte får hanteras och så finns det kemikalier som kräver tillstånd eller dispens för att hanteras. Det är ansvarig chef för verksamheten som ansvarar för att det finns tillstånd och att de är giltiga. Tillstånd söks av den enskilda forskargruppen och kemikalier får bara användas inom den hantering som tillståndet omfattar.

Det är inte tillåtet att låna ut eller överlämna tillståndspliktiga kemikalier till någon annan. I tillståndet framgår vilka regler som gäller kring hanteringen, exempelvis hur kemikalien skall användas, förvaras och i vilka lokaler den får användas.

Tillståndsmyndigheten (Arbetsmiljöverket eller Kemikalieinspektionen) kräver att det görs riskbedömning, att det tas fram hanteringsinstruktioner samt att det finns nödlägesrutin på plats.

Tillstånd är tidsbegränsade och det är viktigt att det finns en rutin inom verksamheten för att hålla reda på när det är dags att förnya ett tillstånd.

Hanteras tillståndspliktiga ämnen utan tillstånd/dispens så riskerar verksamheten dryga böter på flera hundra tusen kronor.

Ämnen som kräver tillstånd eller dispens är

  • Kvicksilver
  • Grupp A-ämnen
  • Grupp B-ämnen
  • Ämnen listade i bilaga XIV till Reach-förordningen

Ämnen som är särskilt farliga och som enligt förslag kan komma att hamna på bilaga XIV finns på den så kallade kandidatförteckningen.

Det är inte bara är rena kemikalier som kräver tillstånd, utan blandningar och kit som innehåller små mängder av en tillståndspliktig kemikalie, kan vara tillståndspliktig. Produkter som innehåller 0,1 viktprocent eller mer av ett Grupp A-ämne kräver tillstånd och för Grupp B-ämnen är gränsen 1 viktprocent.

Förvaring av kemikalier

Kemiska produkter skall förvaras på ett säkert sätt för att undvika olycksfall, hälsorisker, stöld och utsläpp till miljö. Ytterst ansvarig att kemiska produkter förvaras på ett korrekt sätt är institutionens prefekt eller motsvarande. Förvaringen ska anpassas utifrån den kemiska produktens egenskaper och vägledning ges ofta i produktens säkerhetsdatablad.

Generella förvaringsregler är:

  • Alla utrymmen där kemiska produkter förvaras skall vara tydligt skyltade/märkta (se nedan) så att det framgår att utrymmet är avsett för kemiska produkter samt vilken typ av kemisk produkt som avses.
  • Kemiska produkter skall förvaras i ventilerade kemikalieskåp eller kemikalieförråd.
  • Kemiska produkter får ej förvaras så att det finns risk att de genom olyckshändelse hamnar i avlopp (tex i dragskåp utan invallning, på hyllor ovanför vask/handfat).
  • Syror förvaras i syra-beständiga och ventilerade skåp och ej tillsammans med baser eller organiska ämnen.
  • Frätande kemikalier (syror och baser) skall förvaras under midjehöjd.
  • Oxiderande ämnen skall inte förvaras med oxiderbara ämnen.
  • Brandfarliga produkter och flyktiga produkter skall förvaras i brandsäkra och ventilerade skåp.
  • Brandfarliga produkter skall ej förvaras med lättantändliga ämnen/material eller med gaser.
  • För brandfarliga produkter som behöver förvaras svalt så skall kylskåp/frys avsedd för detta ändamål användas (inte vanliga hushållskylar/frysar).
  • Gastuber skall förvaras väl förankrade med kedja eller dyl.
  • Brandfarlig gas skall förvaras brandsäkert.
  • Peroxidbildande kemikalier skall förvaras mörkt och svalt. Särskild hanteringsrutin krävs.
  • Kemiska produkter som är mycket farliga/livsfarliga (gifter och CMR-ämnen) skall förvaras i låsta giftskåp.
  • Förvaring av A- och B-klassade kemiska produkter görs enligt respektive enhets/institutions tillståndsvillkor.

Titta på produktens märkning, d.v.s vilka faropictogram (CLP) som finns på förpackningen för att få vägledning till hur den skall förvaras. För att hitta mer information om produktens kemiska egenskaper kan man läsa i produktens säkerhetsdatablad (SDB) under t.ex avsnitt 7 "Hantering och Lagring" samt avsnitt 10 "Stabilitet och Reaktivitet".

Flytande kväve

Flytande kväve är en färglös, doftfri och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte men vid förångning av flytande kväve finns risk för undanträngning av luftens syre, vilket kan medföra att syrebrist uppstår. Flytande kväve kan ge upphov till köldskador då det håller en temperatur på -196°C.

Arbete med flytande kväve får endast utföras av den som har tillräckliga kunskaper om de risker som kan uppkomma vid hantering och användning, samt om hur dessa risker kan undvikas. Den närmaste chefen skall säkerställa att:

  • dokumenterad riskbedömning utförts innan hantering påbörjas
  • att tillräckliga skyddsåtgärder vidtagits
  • att lokala hanterings- och skyddsinstruktioner tagits fram

Chefen skall vidare säkerställa att berörda medarbetare är införstådda med risker som kan uppkomma i samband med hantering, samt att de fått information om de lokala hanterings- och skyddsinstruktionerna som tagits fram.

Formaldehyd

Formaldehyd är klassificerat som H350 (kan orsaka cancer) och omfattas därför av "Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter och viss verksamhet" (38 § till 44 §), i Arbetsmiljöverkets föreskrift kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19.

Det innebär till exempel att det skall göras en skriftlig utredning ifall en mindre farlig produkt kan användas för ändamålet.

Vid hantering av formaldehyd är det viktigt att ta fram hanteringsinstruktioner och att göra en noggrann riskbedömning. Innan arbetet påbörjas skall riskbedömningen visa att ingen farlig exponering föreligger vid hanteringen. Exempel på åtgärder att vidta för att begränsa exponering är att arbeta i särskilt anpassade laboratorier, vid ventilerad arbetsplats (dragskåp) och att använda rätt sorts laboratoriehandskar (standard och material anges ofta i produktens säkerhetsdatablad).

All personal som vistas i lokalen skall informeras om att formaldehyd hanteras i lokalen och hur man skall skydda sig mot hälsofarlig exponering.

Finns det gravida och ammande medarbetare på arbetsplatsen så skall en särskild riskbedömning göras.

Allergiska reaktioner

Formaldehyd är även klassificerat som H317 (kan orsaka allergisk hudreaktion) och omfattas därför delvis av "Särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter och vissa processer" (37 a § till 37 g §) i AFS 2011:19, t.ex krav gällande riskbedömning, skyltning, information och läkarundersökningar (om riskbedömningen visar att det är motiverat att genomföra medicinsk kontroll, se lista över ämnen i AFS 2011:18 samt 3 § i AFS 2005:6).

Däremot omfattas inte formaldehydhantering vid fixering av vävnader och liknande av 37 e § (utbildningskrav) i AFS 2011:19.

Skyddsåtgärder

Hantering av kemiska produkter skall alltid föregås av en skriftlig riskbedömning, i vilken det skall framgå vilka eventuella skyddsåtgärder som skall vidtas för att begränsa exponering/risker vid hanteringen. Exempel på skyddsåtgärder är skyddshandskar, skyddsventilation och skyddsglasögon.

Skyddsåtgärder beskrivs i kemikaliernas säkerhetsdatablad (SDB). Kemiska produkters SDB ska alltid finnas tillgängligt för alla berörda och i anslutning till hantering (i KLARA).

Som standard så skall laboratorieskyddsrock användas på laboratoriet och den skall tas av när man lämnar labbet. Rocken skall inte vara tillverkad av lättantändligt syntetiskt material, den skall helst ha tryckkknappar (så att den lätt kan slitas av i händelse av brand eller spill) samt ha muddar. Den skall tvättas så ofta som det krävs och tvätten skall ombesörjas av arbetsgivaren (rocken skall inte tvättas hemma).

Vanligt är att skyddshandskar används vid laborativt arbete, och för att motverka kontaminering och smitta av farliga ämnen till rena ytor, krävs bra handskteknik. Skyddsglasögon skall alltid användas när frätande ämnen hanteras, t.ex syror, baser och andra ämnen som kan skada ögonen. Linser ska helst inte användas på labb då dessa kan bränna fast på ögonlinsen och leda till blindhet i händelse av att frätande ämnen hamnar i ögat.

Skyddshandskar för arbete med kemikalier

Vid arbete med kemiska produkter är det ofta nödvändigt att använda skyddshandskar (skilt från undersökningshandskar). Vilken typ av handske beror på kemikaliernas egenskaper och hur hanteringen skall gå till. I avsnitt 8 ("Begränsning av exponeringen/personligt skydd") i kemikaliens säkerhetsdatablad (SDB) skall det framgå vilken handske som leverantören rekommenderar.

Används flera olika kemiska produkter i samma metod så kan det vara nödvändigt att i riskbedömningen ange vilken handske som skall användas i vilken del av metoden - och ifall det krävs dubbla handskar i vissa moment. Rätt handskteknik är viktigt, det skall inte finnas risk för spridning/kontaminering via ex:

  • dörrhandtag
  • kranar
  • bänkar
  • tangentbord
  • kontor

Handskar kan behöva betraktas som riskavfall och det skall framgå tydligt i riskbedömningen hur använda handskar skall kasseras. Används kemikalier i kombination med smittor så kan det vara nödvändigt med handskar som skyddar mot virus.

Skyddsventilerade arbetsplatser

Skyddsventilation (dragskåp, dragbänk, säkerhetsbänk och punktsug) är en vanlig skyddsåtgärd vid hantering av farliga kemiska produkter. För att undvika turbulens är det viktigt att tänka på skyddsventilationens placering samt att tänka på hur man jobbar, eftersom rörelse skapar turbulens. Turbulens leder till att farliga ångor/gaser virvlar runt vilket kan medföra risk för hälsofarlig exponering.

Därför skall inte ventilerade arbetsplatser placeras nära passager och inte heller nära dörrar som öppnas och stängs. Rekommenderat är att placera ventilerad utrusning längst in i lokalen, helst i ett hörn. Passage förbi ventilerad arbetsplats skall vara långsam och lugn.

Det är inte rekommenderat att kombinera punktutsug med dragbänk, deras flöden kan motverka varandra och resultatet blir att man arbetar oskyddat. Rekommenderat är att arbeta i dragskåp om det är möjligt eftersom det är det bästa skyddet mot flyktiga ångor och gaser.

Används dragbänk är det viktigt att jobba nära bänken (max 10 cm ovanför ytan) och att minsta möjliga del av dragbänkens yta är täckt. Det är mycket viktigt att röra händer och kropp långsamt så att gaser inte virvlar upp. Punktsugar placeras nära källan för att uppnå bästa skydd.

När särskilt farliga kemikalier hanteras, t.ex CMR och allergiframkallande kemiska produkter, skall alltid skyddsventilation användas. Vid hantering av ämnen med okända egenskaper/risker gäller försiktighetsprincipen, vilket betyder att ämnet/produkten ska betraktas som farligt.

Vid hantering av cytostatika är det viktigt att säkerställa att ingen risk för farlig exponering föreligger. Därför ska hanteringen ske under kontrollerade former, helst i slutet system och i särskilt avsedda lokaler. Utförs arbetet i säkerhetsbänk ska denna vara kopplad till extern ventilation (d.v.s frånluftsansluten).

Spill av kemikalier

Vid spill av farliga kemikalier är det viktigt att snabbt vidta åtgärder så att inte personal kommer till skada:

  1. Vid större spill så skall man följa KI:s centrala nödlägesrutin för spill. Ta eventuellt hjälp av specialist för rådgivning.
  2. Evakuera, spärra av området och informera kollegor om att ett spill skett.
  3. Konsultera lokal nödlägesrutin (för labbet, huset). Läs riskbedömningen och säkerhetsdatabladet för aktuell kemikalie/metod för att ta reda på mer om de kemiska egenskaperna.
  4. Sanera själv om det är möjligt (med e.v spillkit), använd alltid skyddsutrustning.

Låt aldrig städpersonalen sanera! De har inte kompetens för detta. En inträffad incident ska rapporteras i Incidenthanteringssystemet samt till närmaste chef.

OBS! Institutioner förlagda till sjukhuset ska tillämpa sjukhusets motsvarande regler.

Dokument