Skip to main content

Inspiration till samverkan med externa organisationer

Möt KI-medarbetare som inom ramen för personrörlighets-programmet PAUS varit på professionell praktik på arbetsplatser med relevans för deras tjänst på KI. Inspireras till att själv söka professionell praktik, nästa omgång utlyses inom kort med sista ansökningsdatum 4 april.

Fyra KI-medarbetare har under hösten 2018 tillbringat en del av sin arbetstid hos en extern organisation. Ta del av deras lärdomar i formen frågor och svar nedan.

Antagna till KI:s personrörlighetsomgång 1, september 2018 – februari 2019

  • Nina Bandmann på universitetsförvaltningen har samverkat med Life Science-kontoret vid Regeringskansliet
  • Stefano Bonacina på institutionen för lärande, informatik, management och etik har samverkat med Swedish Standards Institute
  • Mia von Knorring på institutionen för lärande, informatik, management och etik har samverkat med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
  • Torbjörn Vestberg på institutionen för klinisk neurovetenskap har samverkat med DeromeAB.

Nina Bandmann, vetenskaplig sekreterare på universitetsförvaltningen

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?

Jag tyckte det var en fin möjlighet att både själv få en inblick i och lära mig om en för KI mycket relevant och intressant organisation och samtidigt få tillfälle att bidra med min egen kompetens.

Var gör du ditt utbyte?

Jag arbetar tillsammans med kollegor från Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet och Näringsdepartementet i regeringens Life science-kontor. Målsättningen för kontoret är att främja kunskapsutveckling, innovation och kvalitet i hälso- och sjukvården, omsorgen och vid universitet och högskolor samt att förbättra förutsättningarna för life science-företag att etableras och verka i Sverige.

Vad handlar ditt projekt om?

Projektet handlar om att på olika sätt bidra till Life science-kontorets arbete med att ta fram en nationell strategi för life science. Jag har bland annat hanterat inspel till strategin från externa aktörer och organiserat en workshop för företrädare för patientorganisationer. Utöver arbetet i Life science-kontoret har jag även utfört andra uppgifter inom Utbildningsdepartementet.

Ge exempel på något nytt du lärt dig så här långt.

Jag har till exempel lärt mig processen för ett så kallat Regeringskansli-beslut genom att själv delta i beredningen av ett ärende, vilket bland annat inkluderat författande av beslutskoncept, gemensamberedning och föredragningar för opolitiska och politiska företrädare.

Stefano Bonacina, forskare på institutionen för lärande, informatik, management och etik

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?

Jag sökte till PAUS med ett projektförslag som innebär att konkret få möjlighet att samarbeta med Swedish Standards Institute (SIS). Hösten 2017 hade vi (HIC-LIME-KI) ett möte med SIS Vård och omsorg/Sjukvård & Social omsorg och identifierade några teman av gemensamt intresse, till exempel utvärdering av hälsoapplikationers kvalitet. Utlysningen för PAUS-projektet gav möjlighet att ansöka om samarbete mellan industri och universitet.

Var gör du ditt utbyte?

Jag gör mitt utbyte hos SIS, på avdelningen för vård och omsorg, och sitter med i två olika tekniska kommittéer för hälso-och sjukvårdsinformatik som arbetar med mobila hälsoapplikationer. Dessutom har jag blivit expert i två arbetsgrupper för hälsoinformatik: ”ISO/TC 215 Health Informatics” och ”CEN/TC 251 Health Informatics Technical Committees”.

Läs mer om standardisering

Vad handlar ditt projekt om?

Området för mitt projekt är att definiera referensstandarder för utvärdering av hälsoapplikationers kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet. Hos SIS har arbetsgruppen i tekniska kommittén SIS/TK 334 - Hälso- och sjukvårdsinformatik, (SIS/TK 334/AG 08, Appar) påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till hur man kan utvärdera hälsoapplikationers kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet. Dessutom har en annan europeisk teknisk kommitté inom hälsoinformatik (CEN/ TC 251) nyligen startat arbete inom samma område. SIS kommer att samverka med den europeiska kommittén.

Ge exempel på något nytt du lärt dig så här långt.

Nya saker har jag lärt mig är hur man ger återkoppling på dokument enligt förfarandena i standardiseringsdomänen, att jämföra standarder och hur standarder är relaterade till varandra. I oktober 2018 deltog jag i ISO / TC-215-mötet i Paestum, Italien. Där lärde jag mig hur förslag utvecklas till standarder enligt en konsensus-process som tillämpas i alla utvecklingsfaser.

Mia von Knorring, forskare på institutionen för lärande, informatik, management och etik

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?

För att jag brinner för att stärka vår samverkan med praktiken och lyfta vikten av det som tidigare uttrycktes som ”universitetets tredje uppgift” men nu ska ses som integrerat i forskning och utbildning. Inom mitt forskningsfält,ledarskap, behöver vi hitta former för samarbete som gör den samlade kunskapen från forskningen mer användbar på alla nivåer i sjukvården. Vi vet sedan länge att ledarskap har betydelse för medarbetares arbetsmiljö, men allt fler studier kan nu också visa att ledarskap har signifikant samband med patientutfall. Det gör att vi behöver börja se ledarskap som en viktig del av vård och behandling. Här både kan och behöver vi inom ledarskapsforskningen bidra.

Var gör du ditt utbyte?

På SLSO (Stockholm läns sjukvårdsområde).

Vad handlar ditt projekt om?

Att tillsammans hitta former för ett ledarskap i sjukvården som vilar på vetenskaplig grund och bidrar till god arbetsmiljö för sjukvårdens medarbetare och god vård för oss alla när vi behöver det. Ledarskapsforskningen är idag rätt spretig, dåligt syntetiserad och svår att översätta till praktisk nytta. Här behöver vi från akademin ta ett betydligt större ansvar för att lyfta fram vad i ledarskapet som har betydelse för god vård.

Ge exempel på något nytt du lärt dig så här långt.

Att genuin samverkan kräver tillit och att det inte kommer av sig själv. Tilliten är något man behöver avsätta tid för att skapa och bygga upp tillsammans genom att jobba ihop och definiera syftet för arbetet ihop. Varför gör vi det här? Vad är det vi tillsammans vill uppnå? Först då kan man börja nå verkliga resultat i samverkan. Jag har lärt mig att det nog mer handlar om samskapande än om samverkan.

Torbjörn Vestberg, doktorand på institutionen för klinisk neurovetenskap.

Varför sökte du till samverkansprojektet PAUS?

Jag gillar att göra forskning som snabbt kan omvandlas i praktisk tillämpning och mer direkt bli till nytta för samhället. Genom ett nära samarbete med ett företag är det lättare att se vad företagsvärlden just nu kämpar med, vilket då mer direkt skulle kunna förklaras och åtgärdas med kunskapen från mitt forskningsområde.

Var gör du ditt utbyte?

Jag gör mitt utbyte i Derome, ett familjeföretag inom trävaruindustrin med 2100 anställda, med en omsättning på 7,5 miljarder kronor.

Vad handlar ditt projekt om?

Syftet med projektet är att få klarhet i om och i så fall/ hur olika kognitiva och i synnerhet/exekutiva funktioner i profilerna hos olika yrkesgrupper i företaget, påverkar medarbetarnas arbetsresultat och samarbetsklimat.

Ge exempel på något nytt du lärt dig så här långt.

Genom att till exempel ha besökt ett av företagets sågverk kunde jag direkt på plats följa och förstå hur sårbar deras verksamhet är på grund av återkommande slumpmässiga stopp i produktionen, där endast medarbetarens förmåga att avhjälpa krisen är avgörande för företagets vinst. En annan sak som slår mig i mötet med medarbetarna är hur viktigt medarbetarens drivkraft är för att lyckas, kanske viktigare än kunskap.

Programmet PAUS - Personrörlighet för akademin med utbildningsfokus och studentmedverkan - delfinansieras av VINNOVA och är ett delprojekt inom det övergripande projektet SKISS - Stärka KI:s Strategiska Samverkanskapacitet.